Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Därför är budget i balans omöjligt för oss rektorer Linnea Lindquist, rektor, om att få förutsättningarna att hålla budget i skolan. Foto:TT.

Debatt Därför är budget i balans omöjligt för oss rektorer

På flera sätt drar politikerna undan mattan, när vi försöker hålla budget och få verksamheten att gå ihop, skriver Skolledarupprorets grundare Linnea Lindquist.
17 mar 2020

När vi läser i tidningar, ser i TV och hör i radio att skolor har stora ekonomiska underskott så är det viktigt att förstå varför det är svårt för rektorer att hålla budget i balans.

Vi har ett system i Sverige där skolan delvis finansieras av statsbidrag. Regeringen har tagit bort fritidshemssatsningen och nästa år är lågstadiesatsningen helt utfasad. Dessa statsbidrag var villkorade för ökad bemanning i fritidshem och lågstadiet. Nu bakas lågstadiesatsningen in i statsbidraget för ökad likvärdighet som är ett statsbidrag som delvis ska användas till projekt av olika slag samt systematiskt kvalitetsarbete. Det är inte villkorat att användas till ökad bemanning. Många kommuner lägger en del av statsbidraget i skolpengen men en del kommer att gå till systematiskt kvalitetsarbete och projekt. Det får inte heller användas till fritidshem. Det delas ut till grundskolan i sin helhet vilket gör att lågstadiet är förlorarna.

Detta bidrag gör att lärarna förflyttas från klassrummet till konferensrummet samtidigt som skolans behov är lärare och assistenter i klassrummen.

Ni ger oss inte förutsättningar för att ha både budget och verksamhet i balans.

Vi har ett system med skolpeng i Sverige som gör att varje elev går runt med en påse pengar på skolmarknaden som alla skolor, kommunala som fristående konkurrerar om. Om jag tappar två elever per klass så försvinner finansieringen för två lärartjänster men jag som rektor kan inte anpassa organisationen eftersom det sitter kvar 23 elever i klassrummet som behöver en lärare.

Det gör att budgeten visar röda siffror. Det gör att vi minskar på elevhälsan, ökar elevgruppernas storlek på fritidshemmet och vi minskar antalet elevassistenter. Det gör att skolorna blir mer otrygga och fler elever byter skola vilket gör att resurser försvinner utan att vi kan anpassa organisationen.

De flesta kommuner har en socioekonomisk viktning, men den är långt ifrån tillräcklig. I många kommuner har man tagit bort tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd och istället lagt ut det i skolpengen. Det gör att alla elever får en mindre summa för extra stöd, oavsett om de behöver det eller inte. Det leder till att vi rektorer måste lösa särskilt stöd inom befintlig budget vilket leder till underskott.

I kommunala budgetar står det ofta att rektorer anställer för många medarbetare i förhållande till budgetramen, har vikarier för sjukskrivna och för många rehabärenden. Det står ofta att rektorer inte lyckas hålla nere sjukfrånvaron och att det är anledningen till budgetunderskottet.

När den kommunala skolan har budgetunderskott efter tre år måste vi ersätta de fristående skolorna med motsvarande belopp.

När vi rektorer inte får förutsättningar att ekonomistyra så är det oansvarigt av förvaltningar och politiker att påstå att det skulle vara rektors fel att budgeten visar röda siffror. Ni ger oss inte förutsättningar för att ha både budget och verksamhet i balans. Börja med att ge oss förutsättningar innan ni ställer krav.

Nyheter

Vi har en lag om likvärdig finansiering av kommunala och fristående skolor vilket gör att de fristående skolorna ska tilldelas samma skolpeng som de kommunala, oavsett elevunderlag. Det gör att friskolorna kan maximera sin vinst. När den kommunala skolan har budgetunderskott efter tre år måste vi ersätta de fristående skolorna med motsvarande belopp trots att de har ett lättare elevunderlag. Det gör att vi får minskade resurser kommande år. De fristående skolorna får extra resurser för elever som inte behöver extra resurser medan den kommunala skolan har kvar ett svårare elevunderlag och mindre resurser.

De fristående skolorna har ett mindre omfattande uppdrag än den kommunala skolan eftersom den kommunala skolan har hela kommunala uppdraget och de har ansvar för alla barn som bor i kommunen. Den kommunala skolan står med risken när den fristående skolan stänger. Det gör att den kommunala skolan aldrig kan vara full eftersom det när som helst kan stänga en friskola och då måste kommunen skyndsamt bereda plats åt eleverna. Tomma platser tar resurser i anspråk vilket gör att den kommunala skolan är underfinansierad.

Vi rektorer motarbetas av de styrande politikerna. Vi rektorer gör allt vi kan för att ta vårt ansvar att ha en budget i balans, men det är ett omöjligt uppdrag när politikerna drar undan mattan för oss.

Linnea Lindquist
Rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och medgrundare av Skolledarupproret
17 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan