Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Lägg ned Barn- och elevombudet i skolan” Douglas Thor är distriktsordförande för Muf i Jönköpings län.

Debatt ”Lägg ned Barn- och elevombudet i skolan”

Debatt Barn- och elevombudets uppdrag att arbeta mot mobbning och kränkningar i skolan låter bra, men deras arbete har motsatt effekt. Rädslan för att bli anmäld hos lärarna leder till att yrkets attraktivitet minskar och bråkstakar ges rätt, anser Douglas Thor, distriktsordförande för Muf i Jönköpings län.
10 mar 2020

Under flera år har Barn- och elevombudet (BEO) verkat för att skydda elever som stör, trakasserar och utsätter sin omgivning för fara. Förra året blev ett mål uppmärksammat då en lärare fysiskt flyttade en elev som förhindrade undervisningen under en längre tid och vägrade lyda tillsägningar. Nu uppmärksammas ett fall där skolan stäms då rektorn försökt visa en 15-årig killes föräldrar allvaret i att han skickat bilder på sitt kön till flera på skolan.

Att i fall som dessa ge eleven rätt vittnar om en kultur som är skadlig för skolan, en där barnen ses som känsliga samt oskyldiga medan lärare ses som tyranner. Det kan låta överdrivet men en stor andel lärare anger att de tvekar att ingripa vid bråk på grund av risken att själva agera ”fel” och då bli anmälda av elev eller föräldrar. Att dessa tveksamheter finns kring vuxnas roll på skolan är av huvudanledningarna till stöket i skolan.

När vuxna inte tillåts agera ledare tar de stökiga eleverna över och drabbade blir de skötsamma.

När vuxna inte tillåts agera ledare tar de stökiga eleverna över och drabbade blir de skötsamma. En rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visade att drygt hälften av eleverna i årskurs nio har utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under 2017. Hälften av eleverna i nian säger också att de störs av andra elever på lektionerna. Samtidigt insisterar många på att eleverna som inte kan bete sig i ett vanligt klassrum, ska få vara kvar. De verkar blinda för att denna ”inkludering” av alla i klassrummet är skadligt för alla inblandade.

Även många lärare vittnar om att blivit mycket vanligare med slag, fula ord och brist på empati mot dem. Tjänstemän från Arbetsmiljöverket bekräftar den här bilden och säger i ett citat att ”den som gick i skolan för 20 år sedan skulle  inte känna igen sig i dag. Rent generellt har man mycket mindre respekt för lärare och andra auktoriteter. Det som förut var otänkbart, att slå till någon lärare, är högst tänkbart nu.”

Det borde aldrig finnas tveksamheter om att det är vuxenvärlden som bestämmer i skolan. Föräldrar måste ta sitt ansvar för sina barn och lärarna måste ges rätt att upprätthålla ordning utan att riskera att bli anmälda.

För att råda bot med stöket i skolan krävs att:

1. BEO läggs ner. Barn- och elevombudets uppdrag att arbeta mot mobbning och kränkningar i skolan låter bra, men deras arbete har motsatt effekt. Rädslan för att bli anmäld hos lärarna leder till att yrkets attraktivitet minskar och bråkstakar ges rätt.

2. Begär ersättning när elever  inte beter sig. Skolans uppgift är att förmedla kunskaper, inte att uppfostra eleverna. Att uppfostra eleverna är föräldrarnas uppdrag. Tiden som personalen i skolan behöver spendera på att åtgärda konsekvenserna av föräldrarnas oförmåga att uppfostra bör krävas i ersättning från vårdnadshavarna.

Tanken att alla elever ska gå i samma klass har gått för långt

3. Återinför OBS-klasser. Tanken att alla elever ska gå i samma klass har gått för långt. Det förekommer dagligen moment i ett normalt klassrum som vissa elever inte kan hantera utan att bli stökiga och förstöra för sig själva och andra. Elever med svårare behov behöver kunna få gå i en specialklass med modern specialpedagogik där deras behov kan mötas.

Skolan ska vara en plats där utbildning står i fokus och inte uppfostring. Därtill måste politiken möjliggöra för lärare att vara just lärare – det är ohållbart att detta motverkas av statliga instanser.

Douglas Thor
Distriktsordförande Moderata ungdomsförbundet i Jönköpings län
10 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan