Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Låt gymnasieelever forma studierna mer själva Erik Berg och Lovisa Lanryd vill sluta gapet mellan arbete och skola. Foto: LUF

Debatt Låt gymnasieelever forma studierna mer själva

Skoldebatt Gapet mellan skola och arbete måste slutas. Yrkeskunnandet borde få större vikt i de yrkesinriktade programmen skriver Liberala ungdomsförbundets styrelsemedlemmar Lovisa Lanryd och Erik Berg.
9 mar 2020

Allt för många ungdomar står och stampar i farstun för att komma in på arbetsmarknaden. Sedan förra året har ungdomsarbetslösheten ökat med 2700 personer enligt senaste arbetskraftsundersökningen 2020. Samtidigt ser vi inga incitament från politiker att ta tag i ungdomsarbetslösheten proaktivt. Att bygga broar mellan skolan och arbetslivet är fundamentalt nödvändigt nu när konjunkturinstitutet menar att ekonomin mattas av.

Arbetsmarknaden för unga har krympt väsentligt de senaste åren. Kopplingen mellan skola och arbetsliv utgörs i bästa fall endast av några få veckors PRAO i högstadiet. Samtidigt ser vi att var fjärde elev inte klarar att fullfölja grundskolan och skolresultatet ute i landet ligger i botten.

Så kan vi inte ha det. För att klara framtidens utmaningar behöver Sverige människor som ser arbete och egenförsörjning som en självklarhet och som är vana vid att ta ansvar. Den vanan får man inte av skolan idag. Därför måste vi stärka den svenska skolan och differentiera den.

Vi vet att konkurrensen om de enkla jobben kommer att öka när ekonomin mattas av.

När skolan halkar efter, så minskar kompetensen. Och det är dyrt – betydligt dyrare än att finansiera en bra skola för alla. Vi vet att konkurrensen om de enkla jobben kommer att öka när ekonomin mattas av, ändå är kompetensbrist det största problemet inom många sektorer i Sverige. Om kompetensen bland den arbetsföra befolkningen ökar, så kommer de enkla jobben bättre räcka till.

Alla kan dock inte förväntas bli akademiker. Därför är det mycket olyckligt att yrkesförberedande utbildningar generellt, och lärlingsutbildningar specifikt, har försvagats. Moderna och kortade lärlingsutbildningar bör utformas, detta i samarbete med näringslivet. Olika vägar spelar ingen roll, om målet är det samma. Yrkeskunnandet måste få större vikt i de yrkesinriktade programmen, som ska kunna avslutas med en frivillig yrkesexamen. Det ska såklart även finnas vägar att ta en högskoleförberedande examen i samband med detta. Utgångsläget måste vara att gymnasieelever själva får mer valfrihet i hur deras egna studier utformas. Om vårt mål är en inkluderande och tillgänglig arbetsmarknad, är skolan medlet som tar oss dit.

Yrkeskunnandet måste få större vikt i de yrkesinriktade programmen.

Skolans ansvar innebär såklart mycket mer än att förbereda framtida generationers arbetskraft. Att garantera kunskap inom exempelvis demokrati och källkritik är av intresse för hela samhället. Dock är det inte synonymt med att arbetsmarknad och utbildning behöver vara två helt skilda saker. Politiken måste ta ett större ansvar för att vägen från skolbänken till den första arbetsplatsen underlättas.

Vi kan inte sitta lugnt i båten med den ungdomsarbetslöshet som uppmättes till 22,1 procent i januari 2020, speciellt inte när EU-snittet är 14,2 procent. Det må vara en klyscha, men den tåls att upprepas, jobben är inte ett nollsummespel. Varje människa som går från bidrag till lön stärker hela vårt samhälle. Ett första jobb kan snabbt leda till ett andra, och ett tredje.

Att tjäna sina egna pengar är det som ger en individ frihet. Idag mer än någonsin garanterar ett bra jobb ett gott liv, och att stå långt ifrån arbetsmarknaden garanterar utanförskap.

Lovisa Lanryd och Erik Berg
Arbetsmarknadspolitisk- respektive utbildningspolitisk talesperson, LUF
9 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan