Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Arbetsmiljöverket saknar gränser för störande prat "En undersökning med 7000 nordiska kontorsarbetare visar att över hälften av arbetare i öppna kontorslandskap upplever att de ofta blir störda. Mest störande är kollegornas småprat, menar 58 procent av kontorslandskapsarbetarna." Foto: Henrik Montgomery / TT

Debatt Arbetsmiljöverket saknar gränser för störande prat

Debatt Arbetsmiljöverket bör utreda hur man kan införa gränsvärden för hur mycket störande tal som är acceptabelt i föreskrifterna för buller, liksom en metod för att utvärdera vad som är acceptabel ljudutbredning i öppna kontorslandskap, skriver branschexperter från näringslivet.
30 jun 2020

Vi är många som längtar efter att coronakrisen ska vara över, till samvaro med kollegor på kontoret. Ingen längtar rimligen efter de störande ljud som ibland utgör ett direkt arbetsmiljöproblem. När vi startar om samhället bör Arbetsmiljöverket införa gränsvärden och strategier, även för det moderna kontoret.

Öppna eller aktivitetsbaserade kontorslandskap har gradvis blivit den svenska normen. Vissa menar att det gynnar samarbete, andra att vi blir distraherade. En undersökning med 7000 nordiska kontorsarbetare visar att över hälften av arbetare i öppna kontorslandskap upplever att de ofta blir störda. Mest störande är kollegornas småprat, menar 58 procent av kontorslandskapsarbetarna.

Moderna kontorslandskap ställer nya och högre krav på en välplanerad ljudmiljö. Arbetsmiljöverket har tidigare genomfört välriktad och nödvändig tillsyn av bland annat ljudmiljö och buller i skolor, där brister påvisades i nio av tio skolor. Tyvärr har Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller inte hängt med i utvecklingen av det moderna öppna kontorslandskapet. Det finns inget fastställt gränsvärde för hur mycket störande tal som är acceptabelt i kontorslandskap. Akustikmätningar är bara obligatoriskt om det finns en direkt hörselskaderisk. Det krävs dock mer än bara akustikmätningar.

Produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem kan motsvara upp till 12–16 timmars bortfall varje vecka.

Vi som arbetar med företagshälsa och fysisk planering av ljudmiljöer för kontor anser att Arbetsmiljöverket skyndsamt bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen, som är större än bara sporadiska störningsmoment.

Undersökningar visar att det genomsnittliga produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem kan motsvara upp till 12–16 timmars bortfall varje vecka. I ett Sverige där stressrelaterade sjukskrivningar har fördubblats på tio år krävs det insatser på flera fronter för att åtgärda problemet. Orsakerna till stress är många. En ofta förbisedd stressfaktor är ljudmiljön. Denna ökar om det finns en hörselnedsättning. Stressforskningsinstitutet har i en studie visat att en bra ljudmiljö bidrar till 11 procent mindre kognitiv stress och 16 procent färre upplevda störningar. Andra studier visar att störande ljud sänker prestationen med upp till 66 procent.

En bra ljudmiljö ger kontorsarbetare förbättrad hälsa, ökad produktivitet och ökat välbefinnande. Arbetsförmedlingens kundtjänst, för att ta ett exempel, kunde halvera sin sjukfrånvaro, bland annat genom ett systematiskt arbete med den fysiska arbetsmiljön och genom att sätta upp nya ljudabsorbenter. Stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och det förebyggande arbetsmiljöarbetet är avgörande för att få ner sjukfrånvaron. Arbetsplatser ska vara sunda och säkra, och då behöver vi även arbeta med den fysiska miljön.

Världshälsoorganisationen WHO menar att en god arbetsmiljö inte bara förhindrar stress och sjukdomar. Arbetsmiljön är tydligt kopplad till välbefinnande och arbetstagarnas arbetsglädje, engagemang, känsla av mening och vilja att bidra till organisationens framgång. Nuvarande mätvärdet för buller tar inte hänsyn till lågfrekvent buller. Ventilationen påverkar ofta kontorsmiljön negativt eftersom lågfrekvent buller maskerar tal och ökar stressen.

En metod för att utvärdera vad som är acceptabel ljudutbredning i öppna kontorslandskap bör utvecklas

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller ansvarar arbetsgivare för att regelbundet genomföra bullermätningar om det finns en hörselskaderisk. Inga gränsvärden finns för den långsiktiga hälsorisken som störande tal i öppna kontorslandskap faktiskt innebär. Föreskrifterna tar inte hänsyn till att även 2020-talets ljudmiljöer på kontor leder till stressrelaterade skador, med lidande för individerna och produktivitetsbortfall på lång sikt.

Arbetsmiljöverket bör lyfta blicken mot det moderna kontorets utmaningar – och utreda hur man kan införa gränsvärden för hur mycket störande tal som är acceptabelt i föreskrifterna för buller. En metod för att utvärdera vad som är acceptabel ljudutbredning i öppna kontorslandskap bör utvecklas, utöver ett gränsvärde för ljudnivå. Sveriges arbetsmiljöspecialister inom akustik- och ljud är redo att bistå i utvecklandet av en sådan metod. Regelbundna mätningar måste sedan utföras, av arbetsgivarna själva eller av experter inom företagshälsan.

Vi uppmanar Arbetsmiljöverket att lyssna på dagens förändrade kontor, och att genom uppdaterade föreskrifter få arbetsmiljöspecialister att göra detsamma.

Johan Gross, konceptutvecklare kontor, Saint-Gobain Ecophon, Lars Bergh, arbetsmiljöexpert, Ljudombudsmannen AB, Thomas Lagö, adjungerad professor och akustikexpert, Qirra Sound
30 jun 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan