De vill forska på en arbetsmarknad i kris

Josef Pallas, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, är med sin kollega, professor Elena Raviola vid Göteborgs universitet, är två av flera forskare som undersöker hur coronapandemin påverkar arbetslivet. De har avgränsat sin insamling av vittnesmål till offentlig sektor, där personer i alla yrken är välkomna att dela med sig av sina berättelser. Hittills har ett femtiotal personers arbetsvardag dokumenterats.

‒ I början var många berättelser ganska emotionella, när situationen var ny. Nu märker vi att krisen börjar förvandlas till en vardag, säger Josef Pallas.

HR, kommunikation och liknande mjuka frågor som omsluter verksamheterna får backa undan och ge plats för kärnverksamheten, berättar Josef Pallas.

Josef Pallas, professor vid Uppsala universitet.
Foto. Mikael Wallerstedt

Vissa saker träder fram, andra hamnar i bakgrunden.

‒  Nu ser vi i dess extrema form vad organisationerna bygger på. Oavsett om det handlar om vård eller myndighetsutövning. Vissa saker träder fram, andra hamnar i bakgrunden.

Forskarna samlar in material både från vårdpersonal i frontlinjen till andra ”längre bak” i organisationerna, som administrativ personal. De som deltar får dela med sig av sin vardag via dagböcker och intervjuer.

‒  Vi vill fånga variationen, men också hur förändringar för de olika yrkesgrupperna påverkar varandra.

Enligt Josef Pallas är det intressant att se hur professionernas kompetens blir helt avgörande i kristid.

‒  Vi organisationsforskare har länge fokuserat på att studera NPM (New Public Management reds. anm.) och styrningsfrågor, istället för kärnverksamheten. Den här krisen ger verkligen ett uttryck för vad professionerna gör. De kanske inte behöver så mycket ledarskap och dokumentation som vi trott, utan andra former av resurser, som fungerande arbetsmiljö och stöd snarare än styrning.

Kunskapen i organisationerna syns tydligare nu, enligt Josef Pallas. Samtidigt som forskning tidigare visat att det är svårt att initiera förändringsarbete inifrån. Istället har förändringsprocesser drivits på av en kunskapsmarknad utanför organisationerna.

Kanske för att de under dessa år byggt upp någon motståndskraft mot alla förändringar.

– Här har man ett tillfälle att stanna upp och titta. De här organisationen har verkligen hanterat krisen, samtidigt som de fortfarande brottats med annan form av styrning än den professionsbaserade.

Hur har de då hanterat krisen, trots eventuellt ”fel” form av styrning?

– Kanske för att de under dessa år byggt upp någon motståndskraft mot alla förändringar. Man är som lärare till exempel van att hantera barn, även om den yttre organisationen och styrningen förändras.

”Hela tiden tillgänglig”

Kan du berätta lite om vad ni hittills fått höra?

– Det kan vara hjärtskärande historier från exempelvis vårdpersonal, som berättar att de alltid har jobbat dubbla skift och delade turer. Nu gör de allt detta med livet som insats. De säger att skillnaden är, att det nu äntligen uppmärksammas.

Om du inte är på mötet, vad gör du då? Det har också börjat pratas om att ”skolka från Zoom”.

Krisen kan få andra följder också, som att vissa medarbetare hamnar i både professionell och personlig tvivel kring sin yrkesroll. I första hand sådana, vars arbetsinsats inte är lika nödvändig dessa dagar, berättar Josef Pallas.

– Jag tror många ställer sig frågan vad ens egen arbetsinsats egentligen har för betydelse.

Men å andra sidan finns det även risk för ökad stress i hemarbetet, vilket en del berättelser också tyder på, enligt Josef Pallas.

– Plötsligt är man hela tiden tillgänglig och synlig. Många berättar om fler möten nu. Tekniken blir en kontrollmekanism. Om du inte är på mötet, vad gör du då? Det har också börjat pratas om att ”skolka från Zoom”.

Påverkan på arbetsmiljöarbetet

Det är inte bara Josef Pallas forskargrupp som samlar in information om arbetslivet under coronatider. Arbetsmarknadens parter var, enligt Helena Jahncke, FoU-chef på partsgemensamma AFA Försäkring, rörande överens om behovet av mer forskning och en ny utlysning av forskningsmedel kopplat till corona har därför initierats. Ansökningar har redan börjat komma in och Helena Jahncke hoppas på stor uppslutning.

Är det något särskilt ni ser som behöver forskas mer på?

– Det är många dimensioner i detta och situationen ser väldigt olika ut för olika yrkesgrupper.  Vi ser gärna forskning som undersöker hur den pågående pandemin påverkar såväl arbetsmiljö och hälsa som arbetsmiljöarbete och förutsättningar för ledarskap. Just hur arbetsmiljöarbetet har fungerat i krisen är viktigt att fånga upp.

Helena Jahncke på AFA försäkring. Foto: AFA försäkring/Ove Wall, HiG

Det är viktigt att man inte lägger ner arbetsmiljöarbetet i tider av kris, utan att det tvärtom prioriteras och blir ännu mer framträdande.

Många har fått ställa om till distansarbete, eller en annan typ av arbetsuppgifter, vilket medför nya situationer och brister som behöver analyseras, enligt Helena Jahncke.

– Det är viktigt att man inte lägger ner arbetsmiljöarbetet i tider av kris, utan att det tvärtom prioriteras och blir ännu mer framträdande.

När dammet lagt sig efter krisen, har både arbetslivsforskare och politiker ett ansvar att lyfta fram rösterna som hittills inte hörts tillräckligt förut, enligt Josef Pallas.

– Vi kommer säkert se en del politiska utspel, inte minst inom vården. Man kommer behöva satsa och omprioritera, och behöver nog verkligen fundera över det här med ”tillbaka till professionen”. Samtidigt måste de här organisationerna få en chans att hitta en ny vardag. De yrkena som funderar över sin existens idag kommer att behövas igen, säger Josef Pallas.