Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) har över tid dragits med ekonomiska problem och tvingas nu dra ned rejält på verksamheten. 2019 hade man ett underskott på två miljoner kronor. Totalt är budgeten på 18 miljoner.
‒ Löner och andra kostnader har stigit, och över tid har vi anställt fler. Och kanske har vi haft för många anställda i förhållande till ekonomin. Det här gör vi för att rädda institutionen från nedläggning, säger Monica Sparrman, ARABs institutionschef, till Arbetsvärlden.
I stället för 22 anställda blir vi nu 15.
Biblioteket läggs inte ned men en tredjedel av tjänsterna på ARAB försvinner och ingen ny litteratur köps in till biblioteket. Öppettiderna för allmänheten och forskare har redan minskat från fyra till tre dagar i veckan, vilket fortsätter gälla. Organisationstryck – ett viktigt arkivmaterial – kommer fortsatt att samlas in.
‒ För att klara verksamheten var vi i styrelsen tvungna att fatta beslut om att varsla fem medarbetare. Två tjänster där man går i pension kommer inte att återbesättas. I stället för 22 anställda blir vi nu 15.
LO och Socialdemokraterna står för drygt hälften av budgeten. Ingenting tyder på att de kommer att skjuta till mer pengar.
Medlemsförbundens inkomster sjunker
Per Holmström är ombudsman på LO och ordförande för stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv.
Varför satsar inte LO mer pengar på ARAB?
‒ Vi tappar lite medlemmar. Medlemsförbunden har mindre pengar, LO har mindre pengar. Så vi måste se hur vi på bästa sätt kan ta hand om den ekonomi vi har, säger Per Holmström.
Socialdemokraterna svarar via mejl genom pressekreteraren Jimmy Blomqvist Larsson:
”Arkivet kommer fortsätta att utvecklas och anpassas till dagens krav och digitala utmaning. Det kommer att kräva resurser. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är fortsatt öppet för alla.”
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har funnits sedan 1902. Huvudmän är staten, Socialdemokraterna och LO. Samlingarna på ARAB är omfattande med alltifrån personarkiv, verksamhetsrapporter, utredningar, broschyrer och kongressprotokoll.
Vad blir följden av neddragningen?
‒ Vi står nu inför en stor utmaning vad gäller att kunna ta emot digitalt material, som vi inte fullt ut kan i dag. Och det kräver investeringar i teknik, säger Monica Sparrman.
För vilket det inte finns pengar avsatt i budgeten för 2020.
Ska börja ta betalt för tjänster
Per Holmström förklarar att det behövs både tekniska investeringar och investeringar i personalen för att klara ny teknik.
Hur ska det finansieras?
‒ Det ena är att vi ska bli bättre på att ta betalt för vissa tjänster. Och sedan måste vi bli bättre på att hushålla och styra om verksamheten så att den blir mer digital och samstämmig med den tid vi lever i.
LO, precis som partiet, har när vi träffar våra egna förstått att det är viktigt att historien bevaras, särskilt i de tider som är nu.
Vad får nedskärningar för konsekvenser för svensk historieskrivning?
‒ LO, precis som partiet, har när vi träffar våra egna förstått att det är viktigt att historien bevaras, särskilt i de tider som är nu. Att man kan sin historia och kan forska på den. Men vi måste göra ett omtag för att få det att gå runt, säger Per Holmström.
Tjänstemännens och akademikernas historieskrivning finns samlad vid TAM-arkivet (Tjänstemän och Akademikers Arkiv). TCO:s kanslichef Torbjörn Bredin kommenterar förändringarna vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek så här:
‒ Forskning om arbetslivet, både historisk och dagsaktuell, är viktigt för den fackliga rörelsen. Jag är säker på att forskning fortsatt kommer att bedrivas på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek trots de förändringar som nu verkar genomföras.