Andelen svenskar som lever med låg ekonomisk standard har under perioden 1991 till 2017 ökat från strax över 7 procent till 15 procent. Låg ekonomisk standard är ett relativt fattigdomsmått och visar hur stor andel av befolkningen som lever på en inkomst lägre än 60 procent av medianvärdet för landet.
Andelen med låg inkomststandard, som är ett absolut fattigdomsmått och visar att hushållet har svårt att klara nödvändiga utgifter, ligger på 6 procent.
– Detta är en form av tillbakagång för välfärdsstaten, säger professor Markus Jäntti, vid institutionen för social forskning, Stockholms universitet.
Han tillägger att detta är en fortsättning på en lång trend. Sedan 1990-talet har politikerna blivit alltmer försiktiga med att öka nivån på inkomstöverföringarna.
– Det är knappast ett ekonomiskt framsteg när man efter en period av några decennier behöver vara seriöst bekymrad över att det finns väldigt stora grupper som har en avvikande levnadsnivå jämfört med medianpersonens standard.
Ensamstående kvinnor med barn utsatta
Bland de förvärvsarbetande löper ensamstående kvinnor med barn störst risk för fattigdom, konstaterar SCB. År 2017 hade nästa var fjärde (38 procent) av dem låg ekonomisk standard. Var sjätte (17 procent) hade låg inkomststandard och svårt att klara nödvändiga utgifter.
– I denna grupp är andelen med låg ekonomisk standard inte bara hög, utan skillnaden har ökat kraftigt i relation till andra barnfamiljer. Det är kanske det mest oroväckande, säger professor Jäntti.
Ett skäl till utvecklingen är att politikerna har försökt öka arbetskraftsutbudet i grupper på marginalen av arbetsmarknaden genom att öka skillnaderna i inkomst mellan de som har arbete och är arbetslösa. Metoden infördes av den första alliansregeringen.
– I de bedömningar som regeringen Reinfeldt gjorde skulle inkomsterna i den nedre halvan av fördelningen öka kraftigt som en följd av politiken. Men när andelen av befolkningen med låg standard har ökat tyder det på att det inte har blivit så.
Professor Jänttis råd är att se över politiken.
Stabil utveckling på senare år
Men på Svenskt Näringsliv konstaterar dess biträdande chefekonom Jonas Frycklund att ökad inkomstojämlikhet inte är ett akut problem. En anledning är att de med lägst inkomster har ökat dem något mer än övriga sedan 2011, enligt SCB. Bara de allra rikaste har haft större inkomstökning.
– Sverige har mindre ekonomisk ojämlikhet än andra länder. På senare tid har det varit en väldigt stabil utveckling och därmed är det inte en akut fråga.
Siffror visar att den tiondel med lägst inkomster har ökat dem med 17 procent, den tiondel med högst inkomster har ökat dem med 33 procent och för övriga ligger ökningen på mellan 11 och 16 procent sedan 2011.
– Ökade inkomstskillnader i SCBs rapport beror mest på saker som hänt längre bak i tiden. I närtid har vi haft en stabil utveckling för dem med lägst inkomster, säger Jonas Fryklund.
Den stora klyftan i arbetskraften finns mellan de som har jobb och inte har.
Han nämner också den stora invandringen som en orsak till inkomstskillnaderna. Utlandsföddas inkomster är lägre än för personer födda i Sverige.
– Enligt våra beräkningar beror två tredjedelar av den ökade inkomstojämlikheten på ökad flyktinginvandring och anhöriginvandring. Det påverkar sifforna i statistiken.
Huvudförklaringen till den utsatta situationen för gruppen ensamstående kvinnor med barn beror på att en stor del av dem arbetar deltid eller är arbetslösa, enligt Frycklund.
– Den stora klyftan i arbetskraften finns mellan de som har jobb och inte har. Detta är det relevanta problemet inom fördelningspolitiken.
Äldre saknar bostadstillägg
På Saco konstaterar dess samhällspolitiska chef Lena Granqvist att just ensamstående kvinnor med barn, men också ensamstående äldre, har lägst ekonomisk standard. Hon gör en liknande bedömning som professor Jäntti och pekar ut de urholkade socialförsäkringarna som en bidragande orsak till klyftorna.
– En stor anledning till att äldre inte uppnår tillräckligt god inkomst är att de inte har rätt till bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd, skriver hon i mejl till Arbetsvärlden.