Ibland får händelser i andra länder en påverkan globalt. I går kom domen mot en polisman gällande en händelse som diskuterats långt utanför USA:s gränser.
Händelsen började med att George Floyd hölls ner mot marken av en polis och inte kunde andas.
Han upprepade detta 27 gånger innan han blev medvetslös och dog vid polisingripandet utanför en närbutik i slutet av maj 2020. Förskräckta åskådare filmade händelsen med mobil samtidigt som de uppmana polisen att släppa honom och låta honom få luft.
Nu har en jury meddelat att polismannen bär ansvaret för Floyds död. George Floyd låg hjälplös på gatan med polismannens knä mot sin hals i nästan tio minuter.
Människor firar att en polis dömt för det våldsamma ingripande som ledde till George Floyds död i USA. Foto: Morry Gash
Det som i detta fall ledde till att polismannen fälldes var bland annat att det fanns film på det som hänt. Filmen spreds och uppmärksammades globalt vilket ledde till protester för Black lives matter och det fick också fler att ta avstånd mot rasism och polisbrutalitet.
Också vittnesberättelser från händelsen och experter inom poliskåren fastslog att polismannen i fallet med George Floyd bröt mot regelboken under ingripandet, vilket hade påverkan på utfallet av domen.
Med anledning av domen i USA mot en polisman, har Arbetsvärlden frågat Polisförbundet hur man resonerar kring frågor om polisbrutalitet och rasism inom polisen i Sverige.
Förtroendet för polisen viktigt för samhället
Lena Nitz är ordförande för Polisförbundet. Hon säger att poliskåren är väldigt medveten om hur viktigt förtroendet är för att de ska kunna göra ett bra jobb och att det räcker med några enskilda fall där det inte går bra så dras hela yrkeskåren med. Också när det som nu händer något i USA:s poliskår diskuteras det här.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Foto: Peter Jönsson
– Debatten om Black life matters har gett eko i hela världen och det som har hänt diskuteras också i svenskt samhälle och i svensk poliskår. Det blir så uppenbart hur viktigt det är för ett samhälle att det finns ett förtroende för poliskåren hos medborgarna, säger Lena Nitz.
Hon tillägger att det är omöjligt för polisen att bedriva sitt arbete på ett professionellt sätt om människor inte vågar lita på polisen. Hon menar också att förtroendet för svensk polis är högt i Sverige och utomlands. Samtidigt är förtroendet inte lika högt inom alla områden.
– Om vi tittar till exempel på rapporter från BRÅ, så visar de att förtroendet är lägre i problemområden där risken att utsättas för våldsbrott också är högre. I dessa områden litar man inte på samhället i samma utsträckning och polisen har med anledning av detta satsat mycket på att finnas där, men det arbetet måste fortsätta, säger Lena Nitz.
Om vi som poliser vågar stå i situationer där vi utsätts för fara för vårt eget liv, så måste vi också våga se och diskutera också svåra frågor som rasism
Stor skillnad på polisutbildningen i USA och Sverige
Samtidigt menar hon att det är stor skillnad på exempelvis utbildningskraven för poliser i Sverige och USA.
Det är tuffare krav i Sverige som har en 2,5 år lång utbildning, medan polisutbildningen i USA bara är några månader.
– Man får fråga sig vilken poliskår man vill ha och hur man får den? I Sverige diskuterar vi både vikten av utbildning, tuffa inträdesprov samt ställer höga krav inte bara på fysik utan också på psykologiska utvärderingar som man måste gå igenom.
Viktigt att inte blunda för svåra frågor inom polisen
Lena Nitz tycker att det är viktigt att diskutera också svåra frågor som rasism inom polisen.
– Jag tycker inte att vi ska blunda för en diskussion om att människor behandlas olika och att det finns individer inom polisen som inte behandlar alla lika. Om man låter dåliga beteenden och attityder finnas kvar, så kommer problemen att växa. Om vi som poliser vågar stå i situationer där vi utsätts för fara för vårt eget liv, så måste vi också våga se och diskutera också svåra frågor som rasism.
Lena Nitz berättar att Polisförbundet vill införa en lex Maria inom polisen, där de själva ska kunna anmäla de risker de ser. Hon menar att det krävs att polisen som organisation lär sig och att det inte bara blir en bestraffning av individer.
I USA är det vanligt att människor avlider i konfrontationer med ordningsmakten. Sedan rättegången påbörjades om George Floyds död i mars i år har fler än 60 personer dödats i samband med polisingripanden i USA. Trots detta brukar normalt bara mycket få sådana insatser leda till rättegång och fällande dom.
Lena Nitz säger att hennes bild är att poliser i Sverige som begår brott åtalas.
– Det är bara att titta på personalansvarsnämnden så ser man att poliser döms och blir av med jobbet, sedan finns det också en diskussion hur många poliser som åtalas. En åklagare leder förundersökningen när en polis anmäls.
Forskning om rasism inom polisen behövs
Stefan Holgersson är polis och forskare vid Linköpings universitet samt professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo. Han har 30 års erfarenhet som polis. Hans bild är att polisens arbete är komplext. Exempelvis är det inte helt lätt att avgöra hur mycket våld man kan använda vid ett ingripande. Det är också ovanligt att poliser döms i Sverige säger han.
Stefan Holgersson, forskare och polis.
– Det finns också människor som inte klarar det svåra jobbet som polis. De som upprepade gånger agerar på ett olämpligt, men inte juridiskt felaktigt sätt, borde få andra arbetsuppgifter, säger Stefan Holgersson.
Han tror inte att det som har hänt i USA kommer att leda till en djupare diskussion inom svensk polis när det gäller rasism och våld inom kåren.
– Reflektionen finns inte organisatoriskt inom polisen, men visst finns det individer och grupper av individer som pratar om de här frågorna.
Stefan Holgersson säger också att det inte alls forskas lika mycket i Sverige på rasism inom polisen som det exempelvis görs i England.
– Här i Sverige verkar man inte i lika stor utsträckning se att det finns problem.
Stefan Holgersson menar också att den som ifrågasätter ett hårt polisingripande och själv är polis ofta blir hårt ansatt av poliskollegor.
Nu återstår att se om rättegången mot polismannen i USA kommer att ha en avskräckande effekt framåt och om det kommer att leda till att också fler åklagare kommer att driva liknande fall inom polisen.
En grafittimålning i Rom som gjorts med anledning av rättegången mot den polisman i USA som dömdes för det ingripande som ledde till George Floyds död. Foto: Gregorio Borgia