– Både medarbetare och organisationen betalar ett högt pris för det här beteendet, sa Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet på ett seminarium om destruktivt ledarskap på Afa Försäkring.
I den forskning hon själv är med och bedriver på temat har man sett att 36 procent av medarbetarna i Sverige upplever ett destruktivt ledarskap.
Något som leder till psykisk ohälsa, minskad prestation, låg tillit till ledaren, kontraproduktiva beteenden och en ökad personalomsättning
Det destruktiva delas in i aktiva och passiva beteenden.
Och det allra vanligaste är att medarbetare anser att ledarskapet är passivt.
Ett aktivt destruktivt beteende kan handla om arrogans, bestraffning, hot, orättvisa eller överkrav.
Ett passivt beteende mer om att inte kunna fatta beslut, dra sig undan, vara konflikträdd, otydlig och osäker.
– I stunden är det aktiva värre men i längden har de passiva mer påverkan, säger Susanne Tafvelin.
Aggressivt beteende mer vanligt i staten
I studierna som baseras på data, från såväl chefer som medarbetare, fanns inga större skillnader mellan sektorer. Ett passivt ledarskap var något vanligare i privat sektor.
Medan ett mer aggressivt beteende var något vanligare i statlig verksamhet.
Forskarna har heller inte sett några skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare.
Destruktivt ledarskap är ett samspel mellan arbetsmiljö och person.
Susanne Tafvelin vill komma bort från den medialt populära bilden ”Är din chef narcissist/psykopat?”. Enligt henne finns inga studier som visar på att chefer är överrepresenterade där.
– Vi måste vidga perspektivet, destruktivt ledarskap är ett samspel mellan arbetsmiljö och personen.
För hon anser att ett passivt ledarskap oftare beror på arbetsmiljön. Och att fokus ofta hamnar på medarbetare där. Att organisationer glömmer hur arbetsbelastning och stress ser ut för chefer.
– Ofta är problemet en för stor arbetsgrupp när det kommer till passivt ledarskap. Då går all tid till administration, i stället för relationen till medarbetarna.