Var fjärde kvinnas liv begränsas av besvär från jobbet Hela 24 procent av kvinnorna och 15 procent av männen upplever att privatlivet begränsas av besvär som de fått av jobbet (arbetsplatsolyckor ej medräknade). Foto: Stina Stjernkvist / TT

Var fjärde kvinnas liv begränsas av besvär från jobbet

Arbetsorsakade besvär Så många som var fjärde sysselsatt kvinna i Sverige begränsas i vardagen utanför arbetet på grund av besvär orsakade av jobbet, visar en ny rapport från TCO. Detta trots att arbetsplatsolyckor räknats bort.
30 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1

Hela 24 procent av kvinnorna och 15 procent av männen upplever att privatlivet begränsas av besvär som de fått av jobbet.

Siffrorna, som inte inkluderar besvär orsakade av arbetsplatsolyckor, kommer från Arbetsmiljöverket och har sammanställts i en ny rapport från TCO.

– Jag blev förvånad över att det var så pass många som upplever att även livet utanför arbetet begränsas av besvären. Det här är en väldigt hög siffra. Den visar att många har svårt att få till en fungerande balans mellan arbete och fritid, säger Ulrika Hagström, utredare och rapportförfattare på TCO.

Det är en självklarhet att jobbet inte ska göra det omöjligt att ha ett fungerande privatliv

Samtidigt framkommer en tydlig effekt av utbildningsnivå för kvinnor, men inte för männen. Bland kvinnorna är det 26 procent med eftergymnasial utbildning som känner att de blir begränsade i privatlivet av arbetsorsakade besvär, medan siffran är 22 procent för kvinnor med gymnasial utbildning och 15 procent med förgymnasial utbildning.

Varför ökar besvären (som inte beror på olyckor) med utbildningsnivå?

– Det är svårt att säga. Det skulle kunna bero på att personer med högre utbildningsnivå ofta arbetar i roller med mer ansvar som orsakar press, säger Ulrika Hagström.

Varför finns det en så tydlig könsskillnad?

– Kvinnor är överrepresenterade i de sektorer och i många av de roller som rapporterar exempelvis för hög arbetsbelastning eller möten med krävande patienter. Det finns också studier som visar att kvinnor ofta har sämre möjligheter till återhämtning under arbetet och att kvinnodominerade yrken har svårare att få gehör för krav på mer resurser än exempelvis teknisk förvaltning, som är mansdominerad.

Besvären som rapporteras inkluderar exempelvis sömnstörningar, trötthet, huvudvärk eller depression. Bland både män och kvinnor är trötthet det vanligaste besväret orsakat av arbetet. Kvinnor rapporterar i högre grad än männen även huvudvärk, oro eller ångest och symtom på depression eller utmattning.

Är vi bättre på att arbeta mot fysiska besvär än psykiska?

– Det skulle kunna vara en faktor. Det finns också mycket annat som tyder på att vi är bättre på att arbeta mot fysisk problematik på arbetsplatserna. Exempelvis fick vi inte förskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö förrän 2016.

Många går ner i arbetstid

Den ledande orsaken till arbetsorsakade besvär för såväl män som kvinnor var för hög arbetsbelastning. Av alla sysselsatta som rapporterade någon form av arbetsorsakade besvär så var det hela 64 procent som angav för hög arbetsbelastning som en orsak. Och hela 9 procent av kvinnorna och 5 procent av männen har valt att gå ner i arbetstid för att få bukt på besvären. Det innebär att cirka 80 000 kvinnor och 36 000 män gått ner i arbetstid på grund av arbetsorsakade besvär.

Therese Svanström, ordförande TCO, menar att chefer behöver bli bättre på att höra sig för varför medarbetare väljer att gå ner i arbetstid.

– Om det är så att en anställd går ner i arbetstid för att arbetsbördan känns för hög så borde det skicka en varningssignal om att något inte står rätt till på arbetsplatsen. Det är en självklarhet att jobbet inte ska göra det omöjligt att ha ett fungerande privatliv, säger Therese Svanström.

Är det en krass ekonomisk kalkyl som gör att arbetsgivare väljer att slita ut sina anställda på det här sättet?

– Att rekrytera och träna upp kunnig personal är dyrt och det vet arbetsgivarna. Däremot kan det vara så att vissa arbetsgivare har dålig insikt i vad som är en hållbar arbetsmiljö och därför har en för hög arbetsbelastning. Det är något som kan saknas från den ekonomiska kalkylen, säger Therese Svanström till Arbetsvärlden.

Behöver facket bli tuffare när det kommer till att försvara medlemmarna mot för hög arbetsbelastning?

– Absolut, vi har en viktig roll i arbetsmiljöfrågorna, inte minst genom att markera mot orimliga arbetsförhållanden. Det finns många arbetsplatser där det behövs en bättre diskussion om vad som är en rimlig arbetsbelastning, säger Therese Svanström.

Vad ser ni för lösningar?

– Vi tycker att man ska titta på möjligheten att införa hälsobokslut på arbetsplatser som exempelvis utreder vad höga sjuktal kan bero på, om det är så att det finns brister i arbetsmiljön. Vi vill också se effektivare sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare som bryter mot föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Therese Svanström.

– Dessutom är det viktigt politikerna erkänner och slår vakt om skyddsombudens roll på arbetsplatserna.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar