På TV-bilderna från ministermötena i Scandinavian XPO liknar lokalerna många andra anläggningar där beslutsfattare träffas. Det är snyggt och sobert. Utanför lokalerna är intrycket av konferensanläggningen ett helt annat. Några fyrkantiga lådor utslängda mellan en stor parkeringsplats, småindustrier och några hotell. Det är inte den mest smickrande bild av Sverige som de tillresta politikerna från Europa gör.
Men det estetiska intrycket är av underordnad betydelse. Det ekonomiska ekosystemet som skapats på och kring Arlanda flygplats växer så det knakar. Swedavia räknar med att 17000 människor har sin arbetsplats i området. Sigtuna kommun, där flygplatsen ligger räknar med att det före pandemin snarare handlade om 20 000 till 25 000.
Planerna på fortsatt expansion är stora kring flygplatsen. Nya områden planeras för företag inom transport, logistik, industri är på gång. Förhoppningarna är stora på utvecklingen av konferensanläggningen Scandinavian XPO. Det byggs nya hotell och kontorslokaler. En rapport från Stockholms handelskammare nämner säger att det kommer att finnas 50 000 arbetsplatser vid och kring flygplatsen om alla planer förverkligas.
”Vi ligger i framkant”
Swedavia räknar också med fortsatt tillväxt för flygplatsen. Samtidigt satsar man kraftfullt på att minska de utsläpp flyget orsakar. Alla Swedavias fordon och maskiner drivs sedan något år tillbaka med el, HVO eller biogas, till 2025 hoppas man att alla företag som är verksamma vid flygplatsen ska ha bytt ut de fossila bränslena. 2030 är målet att inrikesflyget ska ha lämnat de fossila bränslena och 2045 ska all flygtrafik köras på annat än fossila bränslen.
− Vi ligger i framkant vid en internationell jämförelse. Det finns även andra flygplatser som har tagit målsättningar om att bli fossilfria, men vi ligger ungefär tio år före, säger Swedavias hållbarhetschef Lena Wennberg.
Det är el, biobränslen och i framtiden kanske också vätgas som ska klara klimatomställningen. Att begränsa eller göra prioriteringar bland flyglinjerna finns inte med i planerna.
− Vi har ett tillgänglighetsuppdrag men ska också främja omställningen från fossila bränslen, inte stoppa flygandet, menar Lena Wennberg.
− Vi tycker inte något när det gäller vilka linjer flygbolagen väljer att satsa på. Vi ska främja omställningen från fossila bränslen, inte stoppa flygandet, menar Lena Wennberg.
Forskare: dagens flygande är ohållbart
Men det finns gott om forskare som har dragit helt andra slutsatser. Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitet, är en av de forskare som ägnat sig åt studier av flygets klimatpåverkan.
− Vi måste fråga oss var går gränsen för vad som är en hållbar omfattning på resandet. Det är tydligt att den gränsen är nådd. Det visar bland annat den senaste IPCC-rapporten. Den koldioxidbudget som återstår för att vi ska klara 1,5-graders målet ger inte utrymme för dagens omfattning på flygandet, konstaterar Gössling.
Skulle det vara möjligt att ställa om flyget från fossila bränslen till alternativ som el, biobränsle eller vätgas?
− Det enkla svaret är att det går inte. Flera av de teknologier som det talas om har det pratats om i åtminstone 15 år, men de är fortfarande inte färdigutvecklade.
När det gäller elflyg sätter batteriernas vikt begränsningar för vad som är möjligt. För biodrivmedel är tillgången på hållbara råvaror ytterst begränsad. Vätgastekniken är inte färdigutvecklad och även teknikutvecklingen går framåt gör en lägre energitäthet att vätgasflygens kapacitet kommer att vara mindre än för plan som körs på fossila bränslen.
Gössling får stöd av många forskare som närmat sig frågan från olika infallsvinklar. En fundamental kritik mot dagens vägval inom klimatomställningen står exempelvis Simon Michaux, forskare vid den finska geologimyndigheten GTK för. Han har gjort omfattande beräkningar av materialbehoven för en total klimatomställning utifrån dagens ekonomiska trender. Slutsatsen är brutal. De kända metalltillgångarna i världen är långt ifrån tillräckliga. Särskilt illa ser det ut när det gäller de ämnen som används i batterierna som väntas driva både personbilar, tunga fordon och flygplan i framtiden.
Det här visar konflikten i blixtbelysning. På den ena sidan finns flygbranschen, Swedavia, kommuner kring Arlanda flygplats som vill se att flygandet och hela det stora ekonomiska ekosystemet kring flygplatsen ska fortsätta att växa. Klimatomställningen ska klaras genom att byta från fossila bränslen till något alternativ som går att beskriva som fossilfritt. På den andra sidan står forskare som säger att detta är faktiskt helt omöjligt att upprätthålla ett flyg av dagens omfattning.
Tro på teknikutvecklingen
Så hur ska fackföreningsrörelsen ställa sig i denna tydliga konflikt där jobb och klimatomställning kan komma att ställas emot varandra? Frågan går till Unionens vice ordförande Peter Hellberg.
− Vi är med på att det behöver göras något för att ställa om flyget. Men Sverige är ett avlångt land och ligger där det ligger i Europa. Det gör att vi inte kan säga att ”flyget är inget för oss”.
− Då handlar det om att stödja flygets omvandling till att bli klimatneutralt. Biobränslen kan användas i dagens flygplansmotorer. På lång sikt kan det vara möjligt med elflyg. För tio år sedan så framstod dessa alternativ som helt omöjliga. Om flyget skulle säga att det inte går att ställa om så skulle branschen ta död på sig själv. Men det är tydligt att branschen vill vara relevant och satsar på att vara pådrivande i omställningen, säger Peter Hellberg.
Forskarna på området är tydliga. Det kommer inte att gå att upprätthålla dagens omfattning på flygande utan fossila bränslen. Går det att tänka sig en omställning av flyget utan en minskning av flygandet?
− Där är jag inte alls någon expert. Vi måste hålla oss till forskarnas kunskap, men också tro på teknikutvecklingen. För några år sedan sa man att elflyg är helt omöjligt. Nu börjar de första planen tillverkas.
− Om vi kommer till ett läge där det inte går att göra flyget miljövänligt, så kommer vi inte att ha något flyg kvar. Det vore inte bra för landet Sverige, konstaterar Hellberg.
Övriga Europa reglerar flyget
Finns det någon del av flyget som skulle kunna skalas bort? Till exempel har Frankrike förbjudit korta flygsträckor och Amsterdams flygplats Schiphol har förbjudit privatflyg.
− Vi har inte gått in på detaljer av det slaget. Men i vår egen resepolicy har vi regler som gör att det är tåget som gäller vid resor som tar högst fyra timmar. Det är den typen av överväganden som alla företag och organisationer måste göra.
Arbetsmarknaden kommer att förändras i spåren på klimatomställningen, då gäller det att se till att omvandlingen sker så smidigt som möjligt för de anställda, menar Peter Hellberg.
− Det är klart att det kommer att vara branscher som försvinner. Då gäller det att få till en så rimlig omställning som möjligt. Vi ska undvika att fastna i att inte vilja ha någon förändring av arbetsmarknaden, utan det gäller att skapa förutsättningar att man kan gå vidare till någon verksamhet som kan växa istället.
När det gäller flyget ser han fackets roll som en pådrivare för de nya teknologierna.
− Våra medlemmar är ändå väldigt mycket involverade i näringslivsutvecklingen. Där gäller det att se hur vi kan vara en pådrivande kraft i den tekniska utvecklingen. Vi vill vara en del i framtiden för flygandet, säger Peter Hellberg.