Turismen i Branäs blev dyr succé för kommunen Stad ovan molnen. Ann-Katrin Järåsen har fortfarande svårt att fatta att det har växt upp en riktig stadsdel för skidturister på det förr så folktomma Branäsberget. Foto: Börge Nilsson

Turismen i Branäs blev dyr succé för kommunen

Landsbygdsutveckling Torsbys kommunalråd Ann-Katrin Järåsen är stolt när hon genom sitt fönster ser Branäsbackens gondolliftar blänka i solen. – Utan Branäs skulle norra Klarälvdalen vara en vit fläck, säger hon. Men för kommunen är det en dyr succé.
Börge Nilsson, Textra
20 feb 2020 | 07:29
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Uppe på Branäsbergets topp visar Ann-Katrin Järåsen runt bland nybyggda fyra- och femvåningshus i trä med lägenheter, butiker, restauranger och garage under markplanet.

– Tänk att det skulle komma att se ut så här i Branäs, som en riktig stadsdel. Man fattar inte att det är sant!

Branäs är den ekonomiska motorn i norra Torsby kommun. Tack vare den är vårdcentralen i Likenäs väl bemannad och sjukhuset i Torsby har erfarna ortopeder, då många skidåkare skadar sig i backe och spår.

På toppen av Branäsberget ligger stugby efter stugby. Men fastigheterna kräver investeringar i infrastruktur. I år kommer Torsby kommun exempelvis att inleda bygget av en ny VA-anläggning som beräknas kosta 300 miljoner kronor.

Den privata servicen är bättre än en svensk avkrok kan begära.

– Likenäs Bygg & Färg, nyrenoverade ICA i Likenäs, Tempo i Ambjörby, Coop i Sysslebäck. Snickerier, elektriker och rörmokarfirmor, rabblar Ann-Katrin Järåsen.

Ingen självklar framgång

Men framgången var inte självklar. Från början var Branäs ett ekonomiskt fiasko som höll på att ta med sig HSB i fallet och kunde räddas först när 75 procent av skulderna efterskänktes i ett ackord.

Branäsgruppen AB har enligt företaget den här säsongen 37 årsanställda, 14 extraanställda och 320 säsongsanställda från december till april.

– Sedan har du städfirmorna som är inhyrda. De anlitar gärna folk från bygden. Det blir inga heltidstjänster, men det blir jobb, säger Ann-Katrin Järåsen.

Marie Öhberg är regionchef på Städtjänst Värmland AB som har avtal på att städa efter gäster som hyr boende i Branäs.

– Vi städar på bytardagarna torsdag och söndag. Totalt har vi 120 anställda som jobbar i Branäs på deltid, säger hon. Bara en tredjedel av dem bor i Torsby kommun. Resten reser till Branäs från andra kommuner.

– Vi försöker hitta personal härifrån i första hand, men tyvärr räcker de inte till, säger Marie Öhberg.

Vill att säsongsanställda ska skatta

Sverige har ett system där invånarna betalar kommunalskatt i den kommun där de bor, inte i den kommun där de jobbar. Det försämrar kalkylen för Ann-Katrin Järåsen och Torsby kommun.

– Jag har argumenterat för att säsongsanställda ska skatta i den kommun de jobbar, säger hon.

Alla fast- och extraanställda på Branäsgruppen AB bor i kommunen. Av de 320 säsongsanställda  bedömer marknadschefen Mikael Elford att runt 20-25 procent gör det. Högt räknat betalar cirka 65 årsanställda på Branäs AB skatt i Torsby.

Det gläder förstås en kommun som tappat 32 procent av befolkningen mellan 1969 och 2018.

Branäs satsning på skidturism har blivit en succé men för kommunen handlar det om dyra investeringar. Foto: Börge Nilsson

Nya invånare anses generellt ge stora vinster i kommuners ekonomi.

Men det stämmer inte alltid, enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, som gjort ett excelark som tar hänsyn till alla faktorer i det kommunala skatteutjämningssystemet.

Systemet är så komplicerat att det ger helt olika resultat i olika kommuner och för olika invånare.

För Torsby gav en inflyttad vuxen mellan 19 och 64 år som tjänade 400 000 kronor visserligen 88 080 kronor i skatteintäkter 2019, enligt SKR. Men när hänsyn tagits till inkomstutjämning, kostnadsutjämning och andra poster i skatteutjämningssystemet gav inflyttningen bara 16 172 kronor extra. Då betyder 65 nyinflyttade bara drygt en miljon i årligt plus för kommunen. Barn och gamla ger mycket mer, men räkneexemplen tar ingen hänsyn till vilka kostnader kommunen har för att ge olika slags service.

Det är svårt att stärka kommuners ekonomi med hjälp av inflyttning och ökad turism. Det säger Henrik Berggren, ekonomianalytiker i Täby, som tidigare bland annat arbetat på SKR, på finansdepartementet och 2019 utsågs till Årets kommunalekonom av branschorganisationen Kommunalekonomernas förening.

– Många av de intäkter som genereras av turism som moms, arbetsgivaravgifter, bolagsskatt och fastighetsskatt på kommersiella fastigheter, är inte kommunala skattebaser utan hamnar hos staten, konstaterar han.

Rent kommunalekonomiskt är det svårt att räkna hem satsningar med hjälp av arbetstillfällen.

Henrik Berggren vill inte uttala sig om Torsby eller Branäs specifikt, men konstaterar att det generellt är vanskligt för en kommun att investera i nya jobb för att dra till sig nya invånare.

– Rent kommunalekonomiskt är det svårt att räkna hem satsningar med hjälp av arbetstillfällen.

Då är frågan hur mycket de nya jobben har kostat. I Branäs har de kostat skjortan.

Totalt har Torsby kommun dragit på sig utgifter knutna till turismsatsningen på minst 411,5 miljoner kronor.

  • 1990 fick kommunen exempelvis betala en borgensförbindelse och ett avlopp för närmare 90 miljoner kronor.
  • 2009 behövdes en ny väg upp till toppen för 17 miljoner där EU betalade hälften.
  • 2017 köpte kommunen Branäs privata VA-anläggning för 13 miljoner kronor.
  • 2020 börjar Torsby också bygga en ny VA-anläggning, som behövs för alla nya hus i Branäs. Den beräknas kosta 300 miljoner kronor under ett antal år.

Vissa utgifter ger framtida inkomster, som VA-avgifter och den kommunala fastighetsavgiften, men hur stora de blir är omöjligt att säga.

Torsbys kommunalråd Ann-Katrin Järåsen gläds åt att Branäs blivit en ekonomisk motor för norra Värmland. Men begyggelsen kräver kraftigt utbyggd infrastruktur. Foto: Börge Nilsson

Torsbys kommunalråd konstaterar optimistiskt att det kanske i bästa fall blir jämnt skägg.

– Men man väljer inte mellan att få den kommunala ekonomin att gå ihop eller inte. Man väljer mellan en död och en levande bygd, säger Ann-Katrin Järåsen, som går i pension i sommar.

På berget blåser det så hårt att liften är stängd, säger liftvärden Terese Jansson Ås när vi närmar oss dalstationen för Sveriges första alpina gondol.

Hon är 32 år och har säsongsarbetat både vinter och sommar. Tidigare har hon sommarjobbat på kyrkogårdar i Älvdalen, men ifjol var hon på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, som Branäs har ett informellt samarbete med.

– De behöver säsongspersonal på båda ställena, säger hon.

Ann-Katrin Järåsen blir eld och lågor och försöker övertala Terese att istället jobba i hemtjänsten på somrarna.

– Det behövs alltid personal. Det går säkert att skräddarsy ett jobb som kan kombineras med Branäs.

Förtjust konstaterar kommunalrådet att Terese verkar bli kvar i hembygden.

– Ja, jag har precis köpt hus. Det kostade 350 000. Det går det att betala av, så jag blir väl kvar tills jag har gjort det i alla fall, säger Terese Jansson Ås.

Börge Nilsson, Textra
20 feb 2020 | 07:29

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev