Medelklassen i Europa fortsätter att minska. Det visar en ny studie från ILO i samarbete med EU-kommissionen. Mellan 2004 och 2011 krympte den med 2,3 procent, och nedgången har fortsatt sedan dess. Studien, Europe´s Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work, är en gedigen genomgång på över 600 sidor, där en rad forskare bidrar med analyser om utvecklingen i femton EU-länder.
Begreppet medelklass definieras på hushållsnivå. Medelklass är de hushåll med en inkomst på mellan 80 och 120 procent av medianhushållsinkomsten. De utgör nu mellan 23–40 procent av hushållen i EU. Störst är den i Danmark och Sverige på runt 40 procent, och minst i de baltiska staterna Lettland och Litauen på 23–24 procent.
Inkomstklasser 2011. Källa: The Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work, ILO 2016.
Rapportens redaktör, ILO-ekonomen Daniel Vaughan-Whitehead förklarar varför man valde att studera medelklassen.
− Vanligtvis brukar man titta på skillnader mellan topp och botten när man studerar ojämlikheter. Men i mitten ser du den sociala rörligheten, hur det rör sig upp och ned. Det är viktigt att se vilka som rör sig och vad som påverkar de rörelserna.
Den svenska medelklassen blir större tack vare skattesystemet.
Anställningsförhållanden och kollektivavtal påverkar
Studien tar upp vad den menar är viktiga arbetslivsfaktorer för att bromsa minskningen av medelklassen.
− Det handlar om möjligheten att få jobb, kvaliteten på jobben, anställningsförhållanden, lön, kollektivavtal…
Men även saker som ligger utanför arbetslivet är viktiga understryker Daniel Vaughan-Whitehead.
−Som utbildning, socialt skydd och skatter.
Den svenska medelklassen går kräftgång, mellan 1987–2012 minskade den med 9.1 procentenheter.
Sveriges skattesystem utjämnande
Han pekar på Sverige som ett skattepolitiskt bra exempel.
− Om man tittar på medelklass före och efter skatt så ser man att den svenska medelklassen blir större tack vare skattesystemet. Så skatt är en viktig utjämnade faktor. Medan platt skatt som i Ungern är ofördelaktig för låga inkomstskick.
Men även den svenska medelklassen går kräftgång, mellan 1987–2012 minskade den med 9.1 procentenheter. Och främsta skälet var inte den ekonomiska krisen 2008.
− Nej, förklaringarna är främst kopplade till arbetslivet. Som arbetsmarknadsreformer och ökningen av tillfälliga anställningar, som idag är nästan 20 procent.
En oroande trend menar han, men att Sverige med sina institutioner fortfarande hanterar detta till skillnad från länder som Grekland där institutionerna efter krisen monterats ned och kollektivavtal och social dialog nästan försvunnit.
Men även den svenska medelklassen minskar alltså, och dessutom snabbare än medelklassen i många andra europeiska länder.
− Ja, eftersom medelklassen är så stor i Sverige så blir fallet större.
Korrelation ojämlikhet – storlek på medelkassen. Källa: Europe’s Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work. ILO 2016.
Offentlig sektor skärs ned
Daniel Vaughan-Whitehead tar offentlig sektor som exempel.
− Offentlig sektor skärs ned för att hålla budget, men istället försvinner delar av medelklassen. Nedskärningar orsakade av politiska beslut gör att tjänstemän blir av med jobben.
Yrken som lärare och läkare tillhör inte längre alltid medelklassen i hushåll där bara en arbetar.
I Frankrike diskuteras nu en nedskärning med 500 000 jobb i offentlig sektor.
− För att spara pengar. Men om det i sin tur påverkar hälsa och utbildning så får det konsekvenser. Liksom det får konsekvenser för den sociala sammanhållningen.
Idag är det också allt svårare för traditionella yrkesgrupper att hålla sig kvar i medelklassen. Yrken som lärare och läkare tillhör inte längre alltid medelklassen i hushåll där bara en arbetar.
Enligt studien är utvecklingen allmänt oroande. Vad kan hända?
− När något händer i medelklassen så rör det hela systemet. Debatten i Europa, och inte minst i USA handlar om medelklassen. Social rörlighet har avstannat, om de som nått medelklassen börjar falla ur så är det inte bra för ekonomin och inte den sociala sammanhållningen. Då behöver institutioner och beslut förändras.