Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Svensk medelklass fortsätter krympa Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Svensk medelklass fortsätter krympa

Ekonomisk utveckling Arbetsvärlden har talat med med redaktören till en ny ILO-studie. Han menar att tillfälliga anställningar, sämre löner och nedskärningar i offentlig sektor gör att ensamstående lärare knappt kan räkna sig till medelklassen längre.
Gert Lundstedt
1 Dec 2016

Medelklassen i Europa fortsätter att minska. Det visar en ny studie från ILO i samarbete med EU-kommissionen. Mellan 2004 och 2011 krympte den med 2,3 procent, och nedgången har fortsatt sedan dess. Studien, Europe´s Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work, är en gedigen genomgång på över 600 sidor, där en rad forskare bidrar med analyser om utvecklingen i femton EU-länder.

Begreppet medelklass definieras på hushållsnivå. Medelklass är de hushåll med en inkomst på mellan 80 och 120 procent av medianhushållsinkomsten. De utgör nu mellan 23–40 procent av hushållen i EU. Störst är den i Danmark och Sverige på runt 40 procent, och minst i de baltiska staterna Lettland och Litauen på 23–24 procent.

Inkomstklasser 2011. Källa: The Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work, ILO 2016.

Inkomstklasser 2011. Källa: The Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work, ILO 2016.

Rapportens redaktör, ILO-ekonomen Daniel Vaughan-Whitehead förklarar varför man valde att studera medelklassen.

− Vanligtvis brukar man titta på skillnader mellan topp och botten när man studerar ojämlikheter. Men i mitten ser du den sociala rörligheten, hur det rör sig upp och ned. Det är viktigt att se vilka som rör sig och vad som påverkar de rörelserna.

Den svenska medelklassen blir större tack vare skattesystemet.

Anställningsförhållanden och kollektivavtal påverkar

Studien tar upp vad den menar är viktiga arbetslivsfaktorer för att bromsa minskningen av medelklassen.

− Det handlar om möjligheten att få jobb, kvaliteten på jobben, anställningsförhållanden, lön, kollektivavtal…

Men även saker som ligger utanför arbetslivet är viktiga understryker Daniel Vaughan-Whitehead.

−Som utbildning, socialt skydd och skatter.

 Den svenska medelklassen går kräftgång, mellan 1987–2012 minskade den med 9.1 procentenheter.

Sveriges skattesystem utjämnande

Han pekar på Sverige som ett skattepolitiskt bra exempel.

− Om man tittar på medelklass före och efter skatt så ser man att den svenska medelklassen blir större tack vare skattesystemet. Så skatt är en viktig utjämnade faktor. Medan platt skatt som i Ungern är ofördelaktig för låga inkomstskick.

Men även den svenska medelklassen går kräftgång, mellan 1987–2012 minskade den med 9.1 procentenheter. Och främsta skälet var inte den ekonomiska krisen 2008.

− Nej, förklaringarna är främst kopplade till arbetslivet. Som arbetsmarknadsreformer och ökningen av tillfälliga anställningar, som idag är nästan 20 procent.

En oroande trend menar han, men att Sverige med sina institutioner fortfarande hanterar detta till skillnad från länder som Grekland där institutionerna efter krisen monterats ned och kollektivavtal och social dialog nästan försvunnit.

Men även den svenska medelklassen minskar alltså, och dessutom snabbare än medelklassen i många andra europeiska länder.

− Ja, eftersom medelklassen är så stor i Sverige så blir fallet större.

Källa: Europe's Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work. ILO 2016.

Korrelation ojämlikhet – storlek på medelkassen. Källa: Europe’s Disappearing Middle Class? Evidence from the World of Work. ILO 2016.

Offentlig sektor skärs ned

Daniel Vaughan-Whitehead tar offentlig sektor som exempel.

− Offentlig sektor skärs ned för att hålla budget, men istället försvinner delar av medelklassen. Nedskärningar orsakade av politiska beslut gör att tjänstemän blir av med jobben.

Yrken som lärare och läkare tillhör inte längre alltid medelklassen i hushåll där bara en arbetar.

I Frankrike diskuteras nu en nedskärning med 500 000 jobb i offentlig sektor.

− För att spara pengar. Men om det i sin tur påverkar hälsa och utbildning så får det konsekvenser. Liksom det får konsekvenser för den sociala sammanhållningen.

Idag är det också allt svårare för traditionella yrkesgrupper att hålla sig kvar i medelklassen. Yrken som lärare och läkare tillhör inte längre alltid medelklassen i hushåll där bara en arbetar.

Enligt studien är utvecklingen allmänt oroande. Vad kan hända?

− När något händer i medelklassen så rör det hela systemet. Debatten i Europa, och inte minst i USA handlar om medelklassen. Social rörlighet har avstannat, om de som nått medelklassen börjar falla ur så är det inte bra för ekonomin och inte den sociala sammanhållningen. Då behöver institutioner och beslut förändras.

Gert Lundstedt
1 Dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.