– Varken regeringspartierna eller SD har tidigare riktat någon kritik mot hur Ribbenvik skött sitt arbete. Jag tolkar det som att regeringen vill markera att det nu ska ske ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Ett sätt att visa att inriktningen ska ändras i grunden är att byta ut generaldirektören för Migrationsverket.
I P1:s lördagsintervju i december förklarade Mikael Ribbenvik att han tänkte uppträda som en lojal ämbetsman och att skiftet av regeringsmakten inte påverkade den inställningen. Borde inte regeringen varit nöjd med den deklarationen?
– Nej, åter igen. Det visar bara att det handlar om något annat. Att han inte får sitta kvar ska uppfattas som en signal till väljarna och Tidöpartiernas medlemmar. Regeringen vill visa att man agerar kraftfullt.
I själva verket ska vi nog uppfatta utnämningspolitiken som ett viktigt politiskt styrinstrument.
Jenny Madestam
Men om det handlar om symbolpolitik, kommer bytet av generaldirektör att ha någon som helst effekt på Migrationsverket och migrationspolitiken?
– Nej, på migrationspolitiken kommer det knappast att ha någon betydelse. Däremot kan det förstås ha en inomorganisatorisk betydelse på Migrationsverket. På vilket sätt är dock osäkert. För att avgöra det behöver man ha insyn i Migrationsverkets inre arbete.
Detta innebär att även Thornbergs position blivit mer osäker.
Jenny Madestam
Utnämningspolitiken viktig för alla regeringar
Att Ribbenvik inte fick förlängt förordnande kom som en överraskning. Däremot har SD öppet krävt att rikspolischefen Anders Thornberg bör avsättas. Betyder det att han också sitter löst?
– Absolut, detta innebär att även Thornbergs position blivit mer osäker. Att inte Ribbenvik får fortsätta är en fingervisning. Sedan återstår det att se om hur regeringen kommer att agera när det gäller Thornberg.
Flera av Tidöpartierna har kritiserat Socialdemokraternas utnämningspolitik och anklagat S för att utse personer som varit lojala med partiet.
Kommer utnämningspolitiken att bli annorlunda nu?
– I opposition är det enkelt att kritisera regeringens utnämningar, men när man själv sitter vid makten är det annorlunda. I själva verket ska vi nog uppfatta utnämningspolitiken som ett viktigt politiskt styrinstrument.
Alla Tidöpartierna involverade
Särskilt inom SD finns ofta föreställningen att staten fortfarande styrs av socialdemokratin, ibland hänvisas till den djupa staten.
Den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Björn Söder kommenterade på Twitter att Mikael Ribbenvik inte fick förlängt förtroende med att det var dags att ”städa upp i myndighetssverige” och att ”asylaktivister” ska bort från Migrationsverket.
Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister från Verket. https://t.co/OuUug1TDTj
— Björn Söder (SD) 🇸🇪❤️🇺🇦 (@bjornsoder) February 13, 2023
Är detta ett försök att ändra staten i grunden?
– Ja, inom SD finns sådana föreställningar. Men i det här fallet är alla Tidöpartierna involverade. Jag tror snarast att det handlar om att man vill ha personer på centrala poster inom staten som man har stort förtroende för. I det sammanhanget är migrationspolitiken särskilt viktig. Den är central för Tidöpartierna.
”Inte så mycket att bråka om”
Socialdemokraternas riksdagsledamot Ardalan Shekarabi har i Expressen hävdat att ”justitieministern bör ingripa och stå upp för grundlagen” med anledning av Björn Söders tweet.
– När det gäller Ribbenvik handlar det om ett förordnande som gick ut och inte förlängdes. Då har regeringen fria händer och det är inte så mycket att bråka om, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt i Uppsala.
Frågan om Ribbenvik är av annan karaktär och knappast kontroversiell.
Olle Lundin
Betydligt mer kontroversiellt, säger Lundin, är det om en myndighetschef blir sparkade när ett förordnande pågår.
– Ett sådant uppmärksammat fall var när dåvarande ministern Annika Strandhäll petade Försäkringskassans generaldirekt Ann-Marie Begler 2018. Då uppstod en diskussion bland andra generaldirektörer om hur löst de satt.
Lundin understryker att Sverige har en konstitutionellt skyddad princip om myndigheternas självständighet.
– Medan ett förordnande pågår ska en chef inte kunna avsättas om det inte finns tydliga skäl. Men som sagt, frågan om Ribbenvik är av annan karaktär och knappast kontroversiell.