Statsråd frågebombas av riksdagsledamöter Antalet skriftliga frågor från riksdagsledamöter till statsråd ökar stadigt. Den mest flitige frågeställaren är sverigedemokraten Björn Söder. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod: 10060

Statsråd frågebombas av riksdagsledamöter

Riksdagen Under det senaste decenniet har antalet skriftliga frågor som skickas från riksdagsledamöter till statsråd nästan fyrdubblats, och frågemängden ökar fortsatt stadigt. För de tjänstemän som handlägger ärendena innebär detta en ökad arbetsbelastning, och statsvetaren Jenny Madestam varnar för att granskningsverkyget eventuellt missbrukas av politikerna.

Skriftliga frågor är ett av de viktigaste medlen för en riksdagsledamot att granska regeringens arbete.

Dessa skrivelser, som skickas till det statsråd som är ansvarig för det aktuella frågeområdet, kan röra praktiskt taget allt som har med regeringsföreträdarnas arbete att göra.

Som huruvida regeringen avser att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk eller inte och i sådana fall varför. Eller vad regeringen gör för att motverka föraktet mot svenskar som grupp som drabbar barn och ungdomar. Eller vilka åtgärder som vidtas med anledning av det ökade hotet mot Ukraina från Ryssland eller hur man ska stoppa Naturvårdsverket från att tillåta att det sker vargföryngringar i renskötselområden.

För att ta några dagsaktuella exempel.

Antalet skriftliga frågor har exploderat under de senaste åren.

Från 2011 till 2015 skickades drygt 700 frågor in årligen.

Under det riksdagsår som inleddes 2019 skickades 2144 frågor, och under det innevarande året har i skrivande stund 2587 frågor översänts. Vilket med råge är den högsta siffran någonsin.

Vad beror den här ökningen på?

Till att börja med kan man konstatera att det i dag är enklare att översända frågorna i och med att detta numera kan skötas digitalt, och frågenivån låg även på en hög nivå under 2000-talets första decennium, då så många som 2197 frågor skickades in under riksdagsåret 2004/2005.

Och dessutom kan man se att riksledamöternas frågeiver sammanfaller med turerna kring migrations- och coronakrisen.

Frågor leder till ansträngd arbetssituation

Men enligt en opolitisk regeringstjänsteman som Arbetsvärlden talat med anser många av hens kollegor att frågeinstrumentet missbrukas av oppositionen. Och ”frågeattacken”, som tjänstemannen benämner det, uppges bidra till en allt stressigare och uttröttande arbetssituation för dessa, vilka har att handlägga riksdagsledamöternas frågor.

Handläggning av skriftliga frågor

Hur lång tid det tar för den tjänsteman som får i uppdrag att expediera en skriftlig fråga varierar beroende på frågans grad av komplexitet, men i regel tar det några timmar i anspråk.

Handläggandet av frågan inbegriper bland annat att inhämta relevant kunskapsunderlag från experter i ämnet, vilket innebär att en fråga relaterad till covid-19 tas upp med Folkhälsomyndigheten.

Om frågan sedan på något vis faller under ett annat statsråds ansvarsområde än det statsråd som frågan riktats till, stämmer tjänstemannen i fråga av med de övriga departement som berörs av frågan.

Viktigt är också att svaret som tjänstemannen sedan formulerar inte på något vis föregriper regeringens ännu ej inte formulerade politiska linjer eller går på tvärs med existerande linjer.

När ett svar formulerats förmedlas detta till det statsråd som frågan riktats till för godkännande.

+ Expandera

Ett skäl till att de skriftliga frågorna uppges bidra till en besvärlig arbetssituation för tjänstemännen är att svaren i regel ska lämnas in senast en vecka efter det att frågan inkommit, vilket innebär att det här arbetet ofta tvingar tjänstemannen att lägga sina övriga sysslor åt sidan för att handlägga skrivelsen.

Ett annat skäl är att handläggandet ofta är ett tidskrävande arbete, som inbegriper insamlande av kunskapsunderlag från experter i ämnet, koordination med andra berörda departement, och noggranna politiska avvägningar så att svaret inte riskerar att föregripa eller gå på tvärs med regeringens politiska linjer.

Det statsråd som under det nuvarande riksdagsåret fått flest frågor riktade till sig är socialminister Lena Hallengren (361), följt av utrikesminister Ann Linde (266). Även justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg har fått fler än tvåhundra under året som passerat.

Somliga frågeställare är aktivare än andra

En liten grupp riksdagsledamöter står för en inte försumbar del av alla de inskickade frågorna. Och även om alla partiernas ledamöter, även regeringspartiernas, har möjlighet att skicka in frågor så är det moderata och sverigedemokratiska ledamöter som står för den absoluta majoriteten av dessa.

Det är ju en väldig volymökning på frågorna hos oss

Riksdagens tidigare andre vice talman Björn Söder (SD) toppar årets lista med än så länge 215 inskickade frågor.

Den näst mest flitige frågeställaren är sverigedemokraten Markus Wiechel med 142.

Sammantaget har de fem mest aktiva frågeställarna ställt 619 skriftliga frågor till statsråden från riksdagens öppnande den 8 september i fjol fram till i dag, det vill säga ungefär en fjärdedel av det totala antalet.

Dessa riksdagsledamöter har en tendens att skicka in en stor bunt frågor varje dag.

Ofta är dessa frågor närbesläktade med varandra, som när Markus Wiechel samma dag ställer frågorna om Ann Linde kommer att vidta ”åtgärder för att markera sitt avståndstagande från fotbolls-VM i Quatar” och om hon har för avsikt att agera mot ”slavarbete, förlust av människoliv och de dåliga arbetsförhållanden som råder i Quatar”.

Allt ifrån corona till rabies

En tjänsteman på Socialdepartementet nämner att förutom att frågorna blir fler och fler så antar många av dessa just formen av en dialog mellan frågeställaren och departementet.

– Det förekommer att när svaret skickats så sänder frågeställaren över en nästan identisk fråga på nytt, där personen bara har gjort några mindre ändringar i formuleringarna.

– Det är ju en väldig volymökning på frågorna hos oss, det rör sig om allt från corona till rabies. Och vi försöker att inte ha några synpunkter på det, eftersom detta är riksdagsledamöternas rättighet. Men samtidigt blir det lite konstigt med alla dessa dialogfrågor.

Det är ett bra sätt att utöva påtryckningar

Tjänstemannen säger att alla riksdagsledamöter är medvetna om att ett mycket stort antal skriftliga frågor kan stöka till det för regeringen eftersom handläggandet av frågorna stjäl tid från tjänstemännen. Den tiden hade i stället kunnat ägnas åt att formulera policy, skriva lagförslag och sköta andra uppgifter.

Jenny Madestam är lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070

Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, säger att ökningen av skriftliga frågor antagligen har att göra med att riksledamöterna vill ta chansen att visa för sina väljare och sympatisörer att de är missnöjda med regeringens arbete.

– Det ger dem en möjlighet att visa att de gör något, samtidigt som de visar på skevheter hos regeringen. Får de ett svar de är missnöjda med kan de sedan trycka på det i interpellationsdebatter eller till och med lägga ut det i alternativa mediekanaler, vilket vi har sett exempel på, säger Jenny Madestam och fortsätter:

– Men även fast frågeinstrumentet är ett oerhört viktigt instrument, som måste nyttjas om vi ska ha en fungerande demokrati, så kan det på samma sätt som offentlighetsprincipen inbjuda till missbruk. Som när rättshaverister skapar oerhört mycket merarbete genom att begära enorma mängder handlingar, vilket tjänstemän ofta vittnar om.

Höjd ribba för frågeställande

Den mest flitige frågeställaren själv, Björn Söder, säger att man inom Sverigedemokraterna beslutat att man ska höja ribban för riksdagsledamöterna, vilket innebär att politikerna ska skriva såväl fler interpellationer som skriftliga frågor.

Och han säger att det senaste årets distansarbete har gett honom mer tid att ägna sig frågeformulerandet.

– Man får ju väldigt mycket tid över när alla möten hålls digitalt och man inte åker på några resor, och då tycker jag att man får hitta något att ägna sig åt, och skriftliga frågor är ju ett ypperligt tillfälle att granska regeringens arbete. Samtidigt som det är ett bra sätt att utöva påtryckningar och skapa underlag för interpellationer och debattartiklar och liknande, säger Björn Söder.

Skriftliga frågor

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Det kallas för riksdagens kontrollmakt.

Ledamöterna kan ställa skriftliga frågor till ministrarna året runt.

Hur lång tid en minister har på sig att svara beror på när frågan lämnas in. De skriftliga frågor som lämnats in före klockan 10.00 på torsdagen ska besvaras senast klockan 12.00 på onsdagen veckan efter. Under sommaren har ministrarna längre tid på sig.

Ministrarna svarar skriftligt och det blir ingen debatt efteråt.

(Hämtat från regeringen.se)

+ Expandera

Att det är vanligt förekommande med dialogfrågor säger han handlar om att regeringens svar inte håller måttet.

– Ofta är svaren helt enkelt väldigt dåliga, och genom att ställa uppföljande frågor visar jag att vi inte låter dem komma undan med det.

Kan frågeställandet för oppositionen fungera som ett sätt att påverka regeringens arbete negativt?

– Det är riksdagens uppgift att granska regeringen och makten och då är det viktigt också att man som riksdagsledamot tar det ansvaret. Sedan är det klart att det kostar tid för tjänstemännen att sitta och besvara frågorna, även om många av svaren är hafsiga, och då skickar jag direkt motfrågor. Men syftet är inte att störa arbetet.

Skriver du och dina SD-kollegor alltid era frågor på egen hand? Eller händer det att ni tar hjälp av utomstående aktörer?

– Jag tror att det kan förekomma spökskrivare, men jag skriver i stort sett alla mina frågor själv, även om jag ibland tar hjälp av en politisk sekreterare som är mig behjälplig och som kan komma med idéer. Och det gäller nog för mina kollegor också, säger Björn Söder och fortsätter:

– Sedan har dock Moderaterna en helt annan tradition av att ha kontakt med intresseorganisationer och företag än vad vi har, så det händer nog att de tar in färdigskrivet material från dessa.

STOCKHOLM 20210224
Markus Wiechel (SD) tror att riksdagsledamöter ibland tar hjälp av spökskrivare för sina skriftliga frågor.
Foto: Henrik Montgomery / TT kod 10060

Även person nummer två i frågeställartoppen, Markus Wiechel, tror att riksdagsledamöter ibland tar hjälp av spökskrivare.

– Jag har lagt märke till att formuleringar från vissa ledamöter spretar på ett konstigt sätt, medan vi i Sverigedemokraterna har ett likalydande språk hela tiden.

– Det ser lite konstigt ut i vissa fall. För så är det ju med ens skrivspråk, det är som ett fingeravtryck, säger Markus Wiechel.

Regeringen brister i transparens

Hans Wallmark, Moderaternas utrikespolitiska talesperson och den femte mest flitige frågeställaren, tillbakavisar att han eller någon i hans parti skulle ta hjälp av spökskrivare när de författar sina skriftliga frågor.

Hans Wallmark är Moderaternas utrikespolitiska talesperson och en flitig frågeställare. Foto: Henrik Montgomery / TT kod 10060

– Man ska inte döma andra efter sig själv, så jag vet inte var Björn Söder får det ifrån.

– Men om man som han toppar ligan får man fråga sig själv vad det kommer ifrån, säger Hans Wallmark.

På vilket Björn Söder i sin tur svarar att han inte vill gå i polemik med Hans Wallmark, att han bara vet att tidigare har förekommit att Moderaterna har använt sig av färdigskrivna motioner från intresseorganisationer.

– Men det är roligt att han är imponerad över hur många frågor jag har skickat in, säger Björn Söder.

Till syvende och sist tror Hans Wallmark att den ökade mängden frågor handlar om att det är en minoritetsregering som styr landet, och att regeringen brister i transparens i fråga om utrikespolitiken.

– Eftersom regeringen inte har en majoritet och utrikespolitiken inte omfattas av januariavtalet så är frågorna ett sätt för riksdagen att visa att vi inte låter oss köras över av regeringen. Och eftersom utrikespolitik- och säkerhetspolitik är exklusiv för den exekutiva makten är frågeinstrumentet ett sätt för oss att skapa ökad insyn samtidigt som vi föser regeringen framför oss, säger Hans Wallmark och fortsätter:

– Men samtidigt finns det såklart ledamöter som i första hand använder sig av de skriftliga frågorna för att signalera aktivitetsgrad. Men för min del tar jag det granskande uppdraget på stort allvar. Och hamnar Moderaterna i regeringsställning efter nästa val väntar jag mig att oppositionen kommer att vara lika aktiv på den här fronten som vi är, säger Hans Wallmark.

Det är roligt att han är imponerad över hur många frågor jag skickat in

Jenny Madestam säger att det är viktigt att inte kritisera frågeställandet i sig, givet dess demokratiska betydelse. Men å andra sidan anser hon att det finns en obalans i systemet om ett fåtal riksdagsledamöter står för en oproportionerlig andel av de inskickade frågorna.

– Det svenska tjänstemannakollektivet är omvittnat lydigt och dygdigt och skötsamt, så om det väcks frågor om att det här skulle vara ett arbetsmiljöproblem, då ska man nog ta det här på allvar och se över saken. För tjänstemännen har en skyldighet att larma om resurser används på ett skevt vis.

– Kanske vore det bästa om man satte en maxgräns för hur många frågor varje enskild ledamot får ställa under en given tid, för att systemet inte ska missbrukas, säger Jenny Madestam.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan