För en stund sedan lämnade regeringen över sin vårändringsproposition till riksdagen. Här finns olika satsningar på runt 4,5 miljarder kronor, men ingenting till Arbetsförmedlingen för att mildra omställningen till den reformerade arbetsmarknadspolitiken efter januariavtalet.
– Vi tycker det är anmärkningsvärt. Det finns så samfälld kritik mot M- och KD-budgeten, att den var fel. Och ändå väljer samarbetspartierna att inte ta detta tillfälle i akt och ge Arbetsförmedlingen mer pengar. Det är antingen cyniskt eller ett dubbelspel i arbetsmarknadspolitiken som för oss är helt oförsvarligt.
Det säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR till Arbetsvärlden.
Om inte riksdagen i utskotten kommer till någon annan slutsats så är läget oförändrat
ST:s ordförande Britta Lejon upprepar den tidigare kritiken, att ingen tycks ta ansvar för den nationella arbetsmarknadspolitiken.
– Vi hade hoppats på tillskott i den här budgeten, men det kommer bara ett litet tillskott till lokala jobbspår. Utåt har politikerna sagt att de inte håller med Arbetsförmedlingen om de åtgärder de vidtar och förflyttningen av stödet till IT-baserat, men de har inte gjort något för att ändra på det heller.
Britta Lejon kan inte se annat än att besluten om varsel och nedläggning av kontoren som har tagits av Arbetsförmedlingen kommer stå kvar. Om inte riksdagen i utskotten kommer till någon annan slutsats så är läget oförändrat.
”Orimligt” att gd skulle agera på uttalanden i medier
ST och Akademikerförbundet SSR vill inte lägga huvudansvaret för stängningarna på generaldirektören, så som däremot både arbetsmarknadsministern Ylva Johansson och Martin Ådahl från Centerpartiet har gjort i debatten om kontorsnedläggningarna.
– Det skulle vara helt orimligt om generaldirektören agerade efter enskilda uttalanden av politikerna i media. Han måste gå på det han har, säger Ursula Berge, en M- och KD-budget och ett regleringsbrev.
– Det är en väldigt uttalad vilja från Centern och Liberalerna att reformera Arbetsförmedlingen. Man tror sig inte kunna göra på annat sätt än att rasera den, men samtidigt skyller man på andra partier och på generaldirektören för att ta hänsyn till kritiska centerpolitiker ute i landet.
Det är min alldeles bestämda uppfattning att det är arbetsmarknadspolitiken som nu får raseras i ett större politiskt spel.
Ursula Berge konstaterar att såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet har lagt sig vinn om att hålla januariavtalet – nästan oavsett innehåll.
– Det är min alldeles bestämda uppfattning att det är arbetsmarknadspolitiken som nu får raseras i ett större politiskt spel. Och tittar man på kartan över Arbetsförmedlingens kontor så är det sorgligt att se hur landet nu släcks ner.
Tror att kommunerna får ta större ansvar
Frågan är vad som händer nu med den nationella arbetsmarknadspolitiken. Britta Lejon säger att det blir kommunerna som får ta smällen – där kommer antalet försörjningsstöd att öka.
Ylva Johansson och Martin Ådahl säger, att de vill naturligtvis inte att man ska lämna en kommun helt och hållet utan Arbetsförmedling innan leverantörer kommer.
– Problemet är att nu lägger Arbetsförmedlingen ner, så det kommer inte finnas folk som ska ta hand om övergången. Och vem ska kommunerna vända sig till när man ska samverka? undrar Britta Lejon.
Men kommunerna kan också komma också att ta steget in igen i en mer aktiv roll i arbetsmarknadspolitiken.
60 kommuner kommer att ha en Arbetsförmedling närvarande i sin kommun. Då förstår man allt mer ansvar kommer att ligga på kommunerna.
Ursula Berge tror att reformeringen i praktiken kan innebära att kommunerna själva måste bli leverantörer till Arbetsförmedlingen. För den underliggande kritiska frågan är: hur säkerställer man service i hela landet, det som också står skrivet i januariavtalet?
– Jag förutsätter att det handlar om att teckna samverkansavtal med kommunerna. Och att kommunerna kan bli LOV-leverantörer. Det blir bara 78 bemannade AF-kontor kvar i landet, och cirka 60 kommuner kommer att ha en Arbetsförmedling närvarande i sin kommun.
– Då förstår man allt mer ansvar kommer att ligga på kommunerna.
Om ingen tar ansvar nu så kommer det här ha historiska proportioner.
– Men vi behöver en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik, säger Britta Lejon. Strukturomvandlingar är för mycket för små kommuner att klara av. Säg att gruvnäringen i Norrland expanderar, hur ska kommuner i Värmland ha råd att skicka folk till utbildning för att flytta dit?
Hon säger att hon verkligen hade önskat att man gripit in och stoppat nedläggningarna nu.
– Jag kan inte se att vi varit med om motsvarande tidigare. Om ingen tar ansvar nu så kommer det här ha historiska proportioner.