Mot bakgrund av de nya restriktioner som trädde i kraft den tolfte januari har en debatt flammat upp om huruvida landets politiker har gjort nog för att förstärka sjukvårdskapaciteten under de två år som passerat sedan pandemin först bröt ut.
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, anser inte att insatserna har varit tillräckliga. Och ansvaret för detta misslyckande faller på såväl riksdag och regering som landets regioner.
Om man är en ensamstående mamma kan man inte i dagsläget inte jobba på sjukhus.
– Ytterst handlar det om man inte har satsat på den kompetensförsörjning som behövs och att det råder personalbrist över hela landet. Regeringen må ha skjutit till regionerna stora summor under pandemin, men de har inte varit öronmärkta och sedan har man inte följt upp hur pengarna har använts, säger Sineva Riberio och fortsätter:
– Eftersom det har rört sig om generella satsningar till regionerna har dessa sedan kunnat lägga pengarna på hög i stället för att investera dem i sin personal. Så vi har ett läge där våra medlemmar arbetar under outhärdliga förhållanden samtidigt som regionerna går med vinst, även fast vi befinner oss i en kris för hälso- och sjukvården. Regeringen måste i fortsättningen ställa krav på SKR gällande hur pengarna faktiskt används, säger hon.
Enligt SCB:s redovisning gick Sveriges regioner i genomsnitt med ungefär två miljarder i överskott i snitt under 2020. Då inkluderas regionernas samtliga verksamheter. Totalt gjorde regionerna alltså ett överskott på cirka 50 miljarder under året. Ingen enda region fick ett underskott. Överskottet per region under 2019 var cirka 600 miljoner kronor.
Krisplan förutsätter bemanningsplan
Sineva Riberio påpekar att antalet ”sängar” inte saknas i det svenska sjukvårdssystemet. Däremot saknas kompetent personal inom vården. Och även om det nu har upprättats krisplaner för framtida kriser inom vårdapparaten så menar hon att dessa inte kommer att kunna efterlevas om regionerna inte upprättar bemanningsplaner.
– Detta har man inte prioriterat. Det är fortfarande så att våra medlemmar inte kan ta ledigt om helgerna och inte har tid att kombinera arbete med familjeliv. Om man är en ensamstående mamma kan man inte i dagsläget inte jobba på sjukhus. Det är inte enkelt att locka till sig ny personal eller att behålla den man har under sådana förutsättningar, säger Sineva Ribeiro.
Vårdförbundet har påtalat problemet med att vi saknar specialistsjuksköterskor i tio år
Hon tillägger att regeringens ökade satsningar på specialistutbildningar för sjuksköterskor inte haft någon vidare effekt, just på grund av personalbristen.
– Eftersom det saknas på avdelningarna har de inte möjlighet att ta ledigt för att studera. Och om de ändå avsätter ett år för att göra det märks det knappt av i deras löneutveckling, säger Sineva Riberio och fortsätter:
– Vi på Vårdförbundet har påtalat problemet med att vi saknar specialistsjuksköterskor i tio år. Men politikerna har inte taget det på allvar. Men hade vi haft fler sådana när vi gick in i pandemin hade vi kunnat rädda livet på fler äldre och multisjuka.
Den ordinarie vården har satts på paus
Av alla länder i Europa har Sverige det lägsta antalet sjukvårdsplatser per invånare. Sineva Riberio säger att i jämförelse med till exempelvis Danmark och Norge har Sverige inte kunnat erbjuda någon coronavård vid sidan om den vanliga vården, och att svenskarnas generella hälsoläge kommer att vara betydligt sämre när vi lämnar pandemin bakom oss än när vi gick in i den.
Vi har ett läge där våra medlemmar arbetar under outhärdliga förhållanden samtidigt som regionerna går med vinst
– I våra nordiska grannländer har man fler sjuksköterskor per tusende invånare och man har därför kunnat erbjuda ordinarie vård under pandemin, medan vi i Sverige har varit tvungna att stänga operationssalar och sätta övrig vård på paus. Därför har sjukvårdsköerna vuxit och personer med allvarliga hälsoproblem, som personer med hjärtproblem, har valt att inte söka vård. Så hälsonivåerna i landet är i dag sämre än förut och vi måste vara medvetna om det och börja rusta för de möta de problem som det här kommer att innebära, säger Sineva Riberio och fortsätter:
– Sjukvårdspersonalen i landet har tagit ett enormt ansvar under pandemin, men politikerna har inte gjort tillräckligt för att förbättra vår arbetssituation. Och det inte finns tillräckligt med kompetens inom hälso- och sjukvården går det ut över resten av samhället också, vilket vi kan se nu.
Finns det några akuta åtgärder som man bör vidta för att komma tillrätta med läget i vården?
– Man måste i första hand se till att hälso- och sjukvården behåller den personal man har genom att erbjuda dem goda villkor. Arbetstider som gör att man orkar, lön utifrån det slit man utför och fler kollegor som leder till en bättre arbetsmiljö. Man måste satsa på hälso- och sjukvården efter den största kris vi haft i modern tid, säger Sineva Riberio.