Både facket och landets arbetslivsforskare har ända sedan Arbetslivsinstitutets nedläggning för tio år sedan krävt någon form av organisation för att samla och sprida forskningsresultat om arbetsmiljö. Nu är även arbetsgivarna med på noterna.
Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.
– Parterna är genom AFA Försäkring den största finansiären av arbetsmiljöforskning, men den kompetens som finns är utspridd på lärosätena. Vi måste bli bättre på att ta tillvara och sprida forskningsresultaten så att de tillämpas på arbetsplatserna. Där upplever vi en stor brist och därför behöver dessa kunskaper samlas i ett nationellt forum, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt näringsliv.
Och kanske är det nu på väg att hända något i den här frågan. Som ett led i regeringens arbetsmiljöstrategi tillsattes i vintras en utredning om ”ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö”. Uppdraget skulle redovisas den 3 oktober i år, men utredaren Maria Stanfors har begärt mer tid. Frågan bereds i regeringskansliet.
Kunskap finns men används inte
En av de många arbetslivsforskare som har efterlyst ett nytt kunskapscentrum är professor Maria Albin, verksamhetschef vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting.
Maria Albin, Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal.
– Det är ett stort problem att den kunskap vi har om arbetsmiljö inte kommer till användning. Därför är det viktigt att det finns en samsyn mellan parterna att driva dessa frågor, säger hon.
Maria Albin har själv erfarenhet av att gedigna forskningsresultat inte når ut. Nyligen presenterade hon en rapport om arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer där slutsatserna är snarlika de som kom i en liknande rapport för drygt 20 år sedan.
– Vi vet att kombinationen höga krav, för små resurser och låg kontroll leder till ohälsa i form av depressioner och hjärtinfarkt. Det har vi känt till i många år och det är fullt möjligt att åtgärda, men väldigt lite har gjorts, säger hon.
Som en röd tråd i avsiktsförklaringarna
Att frågan aktualiseras nu beror alltså på att parterna i stort sett unisont lyfter fram den i sina avsiktsförklaringar för friskare arbetsplatser. Ökad kunskap om arbetsmiljöforskning löper som en röd tråd genom de dokument som parterna överlämnade till regeringen i augusti, och som ledde till att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll drog tillbaka det hårt kritiserade förslaget om så kallad hälsoväxling.
Det blir alltså ingen höjning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift för långtidssjuka – i alla fall inte ännu.
– Parterna har skakat hand på att de ska fixa det här. Det är en seger för den svenska modellen, säger Anders Hammarbäck som samordnat parternas arbete.
Han betonar dock att handslaget bara gäller vad de avser att göra, nu återstår frågan hur.
– Det här är mycket bättre än regeringens förslag. Jag är övertygad om att det kommer att ha effekt, säger Ann Lundberg Westermark, chef för förhandlings- och avtalsgruppen på PTK.
Kommunala chefer ska ha färre underställda
I mångt och mycket handlar avsiktsförklaringarna om att göra mer av sådant som redan görs – till exempel att få rehabilitering och företagshälsovård att fungera bättre och just att satsa på fortsatt forskning och implementering av forskningsrön.
”Verksamheterna ska ha en chefstäthet som gör ett personligt, närvarande arbetsmiljöarbete möjligt”
Inom kommun- och landstingssektorn betonas att chefernas förutsättningar i arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Facken har länge krävt ett tak för hur många underställda en chef ska ha. Nu har parterna gemensamt skrivit under på att verksamheterna ska ha ”en chefstäthet som gör ett personligt, närvarande arbetsmiljöarbete möjligt”.
Vad betyder det?
– Vi anser inte att man kan slå fast ett exakt antal, men i vissa verksamheter kan det behövas färre underställda. Det handlar också om att inrätta stödresurser till cheferna, kanske att tillsätta en biträdande chef, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL.