Pandemin ökade inkomstgapet mellan män och kvinnor Två undersköterskor på ett äldreboende. Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080

Pandemin ökade inkomstgapet mellan män och kvinnor

Arbetsmarknad Kvinnors sysselsättningsgrad sjönk i högre grad än männens under pandemin – samtidigt som en större andel av männen premierades av de statliga stödinsatserna till näringslivet. Parallellt med detta har arbetsförhållandena försämrats inom den offentliga sektorn, vilket riskerar att fördjupa inkomstklyftorna mellan könen. Detta visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0

Under de senaste fem åren är det inte mycket som har utvecklats till det bättre i fråga om inkomstfördelningen mellan män och kvinnor i Sverige.

Nettoinkomstgapet ligger i dag på omkring 20 procent – en siffra som varit oföränderlig sedan tjugo år tillbaka. Mäter man i stället mäns och kvinnors inkomster i kronor har däremot skillnaderna mellan könen på det hela taget ökat, och det även fast löneskillnaderna sakta men säkert minskar: 2013 hade kvinnor 13,4 procent lägre månadslön än män, 2020 låg skillnaden på 9,8.

Detta visar en ny utredning från Jämställdhetsmyndigheten, som den 30 januari överlämnades till regeringen.

Större avkastning för männen

Ett av de viktigaste skälen till att inkomstgapet i kronor ökat, enligt rapporten, är att män drar ifrån när det kommer till avkastning på kapital som räntor och aktieutdelningar. På den punkten har kvinnors andel av mäns inkomster sjunkit från 40 procent (2003) till 28 procent (2019).

Utöver detta spelar andra faktorer in: kvinnor arbetar i högre utsträckning än män deltid, kvinnor har högre sjukfrånvaro och de tar ut mer föräldraledighet. Därtill får de ut lägre inkomster från näringsverksamhet.

I rapporten lyfts även betydelsen av pandemin beträffande den ekonomiska jämställdheten i landet. Till exempel visar den att lönenivåerna sjunkit mer för kvinnor än för män sedan covidutbrottet i mars 2020, och att de största inkomstsänkningarna har drabbat kvinnor med de lägsta inkomstnivåerna.

Sett till arbetskraftsdeltagande och sysselsättning har läget också försämrats i högre grad för kvinnor under pandemin. Värst drabbade är utrikes födda kvinnor.

Systematisk brist på trygga anställningar

De statliga stöden till näringslivet har vidare premierat betydligt fler män än kvinnor – av de 600 000 som beviljats stöd för korttidsarbete har inte mer än 37 procent varit kvinnor.

Utöver detta pekar Jämställdhetsmyndigheten på att situationen inom den offentliga sektorn, där kvinnor är överrepresenterade, riskerar att än mer fördjupa den ekonomiska ojämställdheten. Detta beror bland annat på att anställningar med låga löner ökat inom sektorn, och att det råder systematisk brist på trygga anställningar. Därtill tillkommer problem som underbanning och eftersatt arbetsmiljöarbete.

Mot bakgrund av detta trycker Jämställdhetsmyndigheten på att beslutsfattarna måste dra lärdom av pandemin och vidta åtgärder för att undvika personalbrist inom det offentliga, vilket annars riskerar att leda till ökade kostnader för sjukpenning och sjukskrivningar.

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera

    Kommentera artikeln

    Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

    Hämtar fler artiklar