Tidigare i höst intervjuade Arbetsvärlden medieprofessor Jesper Strömbäck om konsekvenserna av digitalisering och nedskärningar av medier. Jesper Strömbäck varnade då för att förändringarna i själva verket är demokratins motsvarighet till klimatfrågan, och i värsta fall väntar oss en mindre jämlik demokrati.
Nu drar Institutet för Mediestudier i gång ett flerårigt projekt tillsammans med medieforskare för att kartlägga och studera vilka direkta konsekvenser de här förändringarna får för själva innehållet och kvaliteten på samhällsjournalistiken.
Ska kartlägga artiklar och inslag
–Medierna är inne i ett extremt förändringsskede just nu, säger Lars Truedson, ny föreståndare för Institutet för Mediestudier. Samtidigt ska journalistiken ändå fortsätta samhällsbevakningen. För att få stadga i kunskapen om vad som egentligen händer vill vi bygga upp en serie med undersökningar som gör det möjligt att följa utvecklingen.
En del av kartläggningen handlar om mediernas innehåll och sker genom att märka upp artiklar och inslag i ett urval nyhetsmedier under en vecka. Det repeteras sedan varje år för att kunna följa hur innehållet och kvaliteten förändras över tid.
–Vi hoppas också att kunna backa fem respektive tio år tillbaka i tiden för att se vad som redan har hänt, säger Lars Truedson.
Forskare från flera lärosäten
Institutet har fått forskningsbidrag på två miljoner per år från två olika stiftelser för kartläggning och andra studier. Enligt planen ska de anslagen återkomma i åtminstone fem år.
Projektet med den kvalitativa studien leds av professor Michael Karlsson vid Karlstads universitet. Även forskare från Mittuniversitetet och Södertörns högskola medverkar, och den första rapporten beräknas komma redan hösten 2015.
Vi är intresserade av hur antalet journalister förändras och hur många kommuner som täcks av nyhetsbevakningen.
Utöver huvudprojektet kommer institutet göra ett par mindre andra undersökningar där det i dag saknas forskning.
–Vi är till exempel intresserade av hur antalet journalister förändras och hur många kommuner som täcks av nyhetsbevakningen.
Media – inte längre en lika kaxig best
Institutet för Mediestudier finns till för att ur allmänhetens perspektiv följa hur medierna sköter sig men mycket har förändrats sedan institutet bildades på 1990-talet.
–För femton år sedan gick det i praktiken inte att nå ut till allmänheten utan att ha tillgång till medier. I dag är det lätt att skapa sig en egen plats på nätet. Samtidigt har en stor del av de traditionella mediernas finansiering fallit bort. Det här gör att vi inte har en lika kaxig best som förut att granska.
Det väcker frågor som: Finns det resurser nog för att medierna ska kunna utföra sitt uppdrag? Hur noga hinner journalisterna jobba – och hur många journalister finns kvar på sikt?
Nystart för Institutet för Mediestudier
Institutet för Mediestudier är en förening som drivs med hjälp av pengar från en stiftelse. Ändamålet med institutet har hela tiden varit att främja forskning om journalistik och medier, och att sprida kunskap och initiera debatt. Syftet är att bidra med underlag till det offentliga samtalet om journalistikens och mediernas roll i samhället och det har man gjort i första hand genom olika skrifter och seminarier.
Den gamla stiftelsen bildades på 1990-talet av nästan 30 aktörer med bred representation i samhället: parterna på arbetsmarknaden, näringsliv, föreningsliv och kyrka.
Men så småningom har pengarna sinat och intresset för verksamheten har inte alltid varit så stort hos alla stiftarna.
Det hela behövde helt enkelt göras om. Därför bildades nyligen en ny stiftelse, Stiftelsen för Mediestudier. Den har färre stiftare, som nu har gått in med nya pengar för att kunna finansiera institutets verksamhet. TCO:s Eva Nordmark är ordförande i stiftelsens styrelse.
Institutet för Mediestudier fick tidigare i höst en ny föreståndare på deltid, journalisten och radioproducenten Lars Truedsson, efter att Torbjörn von Krogh gått i pension.