Avfolkning är ett stort problem för många glesbygdskommuner i Sverige, och tillgången till högre utbildning kan spela en avgörande roll.
I dag, torsdag, publicerar TCO ett nytt utbildningsindex som mäter tillgången till utbildning i olika regioner. Indexet, med en skala från 0–10, bygger på tillgången på utbildningar vid universitet, högskola och yrkeshögskola inom rimligt pendlingsavstånd. Föga förvånande hamnar storstadskommuner och kommuner med lägen mellan flera städer högt, exempelvis kommuner med nära tillgång till såväl Stockholm som Uppsala.
Listan: Kommunerna i topp och botten
De 20 kommuner med högst samlad tillgång till utbildning, på universitet, högskola och på yrkesskola, år 2017 (indexvärde i parentes):
1. Stockholm (9.83)
2. Huddinge (9.75)
3. Sundbyberg (9.75)
4. Solna (9.73)
5. Göteborg (9.71)
6. Nacka (9.64)
7. Malmö (9.64)
8. Sollentuna (9.61)
9. Uppsala (9.61)
10. Järfälla (9.54)
11. Botkyrka (9.50)
12. Burlöv (9.49)
13. Upplands-Väsby (9.48)
14. Tyresö (9.40)
15. Danderyd (9.36)
16. Lund (9.31)
17. Haninge (9.29)
18. Mölndal (9.25)
19. Lidingö (9.22)
20. Täby (9.21)
… Och de 20 kommunerna med sämst tillgång:
271. Storuman (0,79)
272. Tanum (0,65)
273. Berg (0,54)
274. Vilhelmina (0,52)
275. Härjedalen (0,50)
276. Åre (0,50)
277. Strömsund (0,46)
278. Haparanda (0,45)
279. Malå (0,45)
280. Kiruna (0,44)
281. Sorsele (0,36)
282. Åsele (0,33)
283. Dorotea (0,32)
284. Överkalix (0,26)
285. Arvidsjaur (0,25)
286. Gällivare (0,22)
287. Jokkmokk (0,16)
288. Övertorneå (0,10)
289. Pajala (0,06)
290. Arjeplog (0,03)
Indexet belyser också den betydande klyftan mellan stad och land när det kommer till tillgången på utbildning. Medan många storstadskommuner prickar in ett värde över 9 i det tiogradiga indexet får glesbygdskommuner och landsortskommuner i botten svårt att nå upp i enstaka decimaler.
Vi har inte råd att förlora begåvning för att tillgången till utbildning är dålig på vissa håll
Medan kommunerna i topp alla är starka tillväxtkommuner vad gäller befolkningsutvecklingen, så har majoriteten av kommunerna i botten länge haft minskande befolkningsmängd. Ett par undantag är Tanum och Åre, som kan redovisa ganska starka befolkningssiffror.
Eva Nordmark, ordförande TCO, menar att det inte minst är viktigt för Sveriges sammanhållning att tillgången till utbildning blir bättre också i de landsortskommuner som hamnar långt ner i indexet.
Eva Nordmark
Foto: Caroline Tibell
– Jag tycker att landsbygdskommitténs förslag om lärcentra är ett väldigt bra förslag. Det behövs för att säkerställa att tillgång till utbildning finns var man än bor i Sverige. Och det är viktigt att det inte stannar vid gymnasial utbildning, utan att de här lärcentren också ger tillgång till högre utbildning, säger Eva Nordmark till Arbetsvärlden.
För att hela landet ska vara livskraftigt behövs tillräckligt god tillgång till utbildning för att ungdomar inte ska behöva flytta från hemorten.
– Pratar man med kommunalråd ute i landet förstår man hur viktig den här frågan är. I kommuner där ungdomarna behöver flytta för att utbilda sig är man rädd att de inte kommer tillbaka, säger Eva Nordmark.
Hon menar att frågan i grund och botten också handlar om Sveriges kompetensförsörjning.
– Sverige är ett litet land, och vi har inte råd att förlora begåvning för att tillgången till utbildning är dålig på vissa håll i landet. Alla måste ha möjlighet att förverkliga sina drömmar.