Utredning om säkerhetsprövning nådde inte ända fram – ”överprövning vållar problem”

I dag, tisdagen den 10 december, presenterades utredningen om en förbättrad process för säkerhetsprövningar, som egentligen skulle ha varit klar i slutet av sommaren.

Utredarens uppdrag: se över hur grundutredningen går till i säkerhetsprövningen, om den som inte blir godkänd ska kunna överklaga, och om statligt anställda ska kunna stängas av i samband med säkerhetsprövningar.

”Överprövning har vållat större problem”

Och utredningen, som letts av Arbetsdomstolens tidigare chef Cathrine Lilja Hansson, har hunnit med två av tre. För frågan om den som inte blir godkänd i en säkerhetsprövning ska kunna överklaga har inte nått ända fram, sa hon under presskonferensen.

– Frågan om överprövning har vållat större problem än vad jag inledningsvis trodde. Att vi har både offentliga och privata arbetsgivare som har olika regelverk ställer till det, säger Cathrine Lilja Hansson.

Att så många privata arbetsgivare gör säkerhetsprövningar har förvånat henne, liksom att det inte går att ta reda på exakt hur många som gör det.

– Man kan fundera över om det är bra att enskilda verksamhetsutövare fattar sådana här beslut. Och om det inte i stället alltid borde vara ett myndighetsbeslut.

Ny nämnd kräver vidare utredning

Utredningen kom så långt med överprövningar att man föreslår en ny myndighetsnämnd för just det. Men frågan måste utredas vidare.

Det gäller även frågan om hur andra grupper än anställda som arbetssökande, värnpliktiga och polisstudenter ska kunna överklaga.

Fackförbunden inom staten hade velat se att överprövningarna sker i domstol enligt rättegångsbalken i stället för nämnd, så att det till exempelvis går att förhöra personer.

– Självklart måste säkerhetsprövningar ske på ett rättssäkert sätt och vi ska kunna överpröva besluten. Tyvärr har utredningen stannat innan mållinjen, när den inte presenterar ett färdigt förslag till det, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet i ett pressmeddelande.

Utredningen slår också fast vad som ska ingå i själva grundutredningen i säkerhetsprövningen. Det handlar om flera saker, allt från samröre med extremister till samarbetsvilja (se faktaruta).

ST: ”Fortsatt stort mått av godtycke”

Utredaren vill också se att besluten ska vara skriftliga, och motiveras för den som inte blir godkänd. Facken inom staten hade dock velat se ännu tydligare kriterier.

– Det måste bli tydligare för den anställde vad som kan läggas en till last. Utredningens förslag innebär att det fortsatt kommer finnas ett stort mått av godtycke i bedömningarna och kvaliteten i säkerhetsprövningarna kommer skilja stort mellan olika myndigheter, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST i en kommentar.

Utredaren går emot Säpo

Utredningen går emot Säpos hemställan, myndigheten ville att medborgarskap och anknytning till annat land skulle väga tyngre än andra faktorer.

– Alla omständigheter ska vägas in. Medborgarskap och anknytning till annat land kan vara lika viktigt som något annat. Spelmissbruk kan till exempel vara lika allvarligt för sårbarhet, Man måste ta ett helhetsgrepp om personen, säger Cathrine Lilja Hansson.

Statligt anställda ska också kunna stängas av temporärt om man inte blir godkänd i prövningen, eller om något händer under utredningstiden. Man ska då behålla lön och anställningsförmåner.

Mbl kommer inte gälla, men utredaren föreslår ”visst fackligt inflytande” vid sådana situationer.

Den första juni 2026 föreslås förslagen träda i kraft. Det gäller dock inte rätten att överklaga, som behöver utredas vidare.