I den rödgröna regeringens näringspolitik finns en strategi för nyindustrialisering av Sverige som utlovas i budgetpropositionen (se faktaruta intill).
Strategi för nyindustrialisering
Regeringens mål med strategin är att Sverige ska bli världsledande när det gäller industriell produktion, och ska bidra till att skapa nya jobb så att Sverige har lägst arbetslöshet i EU 2020. I budgetpropositionen står också:
Strategin ska inriktas mot högt kunskapsinnehåll i både produkter och tjänster, den ska omfatta industrins tillgång till såväl kompetens och forskningsresultat som kapital och förbättrade förutsättningar för innovation och produktion i Sverige.
Industriforskningsinstituten kan här ha en betydelsefull roll och regeringen avser att stärka och samla sektorn ytterligare.
– Det kommer besked om det längre fram, säger Joakim Bourelius, politiskt sakkunnig hos närings- och innovationsministern Mikael Damberg till Arbetsvärlden. Vi jobbar för fullt med strategin nu.
”Känns bakåtsträvande”
I väntan på besked väcker begreppet nyindustrialisering olika associationer.
Linnea Kvist, Almega.
–Vi tycker att det känns bakåtsträvande – och för smalt. Regeringen borde jobba mycket bredare, och kalla det kunskapsbaserade näringar eller kunskapsintensiv produktion, säger arbetsgivarorgansationen Almegas ekonomiska branschanalytiker Linnea Kvist.
Hon säger att begreppet lätt kan tolkas som att man vill flytta tillbaka massproduktion till Sverige.
–Men Sverige är mest framgångsrikt i kunskapsbaserade tjänstenäringar, mer än 80 procent av de nya jobben i Sverige skapas inom tjänstesektorn, majoriteten inom kunskapsintensiva tjänstesektorn. Fokus borde i stället ligga på att skapa bra villkor för kunskapsintensiva branscher. En viktig faktor är att företag inte hittar tillräckligt med rätt kompetens i Sverige i dag.
Studerar nyindustrialisering i USA
En som däremot har positiva förväntningar på en nyindustrialiseringsstrategi är Ola Asplund, IF Metalls utredningschef. På en sprakande mobiluppkoppling från Washington ringer han upp Arbetsvärlden.
–Ja, jag är i USA med en svensk grupp för att studera amerikanska satsningar på nyindustrialisering.
–I den svenska gruppen försöker vi nu hitta nya inslag som ger svensk industri utvecklingskraft framåt, och i USA finns ett nyvaknat intresse för frågorna.
Han beskriver det som att mogna ekonomier som USA och Europa försöker hitta strategiska planer för hur den inhemska produktionen kan utvecklas i stället för att låta ännu mer produktion flytta till Kina. Tyskland och Storbritannien har redan strategier för det. Uppfattningen att en svensk motsvarighet skulle vara bakåtsträvande är inget som Ola Asplund delar.
Mogna ekonomier som USA och Europa försöker hitta strategiska planer för hur den inhemska produktionen kan utvecklas.
–Även om man pratar om tjänstesektorns tillväxt, har den ofta koppling till industriproduktion. Sambandet mellan varor och tjänster präglar svensk industri, och tjänsterna runt produkterna växer. Om vi gör oss av med produktionen kan vi förlora mycket av det övriga också.
Vad hoppas du av en svensk strategi?
–De globala företagen drar utvecklingen väldigt mycket framåt, och i dag finns stora krav på de mindre företagen att själva vara drivande för att hänga med. Genom en strategi kan man kanalisera resurser så att de mindre företagen får hjälp med det. Staten är en viktig aktör som kan pusha på med industriforskningsinstituten.
Får inte bli för snävt angreppssätt
Lars Jagrén, Unionen.
På fackförbundet Unionen som organiserar många av både industrins och den privata tjänstesektorns tjänstemän är man mer försiktig. Chefsekonom Lars Jagrén:
–Jag är välvilligt inställd och anser att ambitionen är bra, det är oerhört viktigt med en konkurrenskraftig industri. Men det återstår fortfarande konkretiseringar från regeringen.
Lars Jagrén säger att Unionen har flera inspel i frågan, som att man inte får göra angreppssättet för snävt mot bara traditionell industri. Det är också viktigt att ta med även mindre företag i strategin, och den måste innefatta frågan om nya kompetenser.
”Globaliseringen påverkar många fler”
På Vinnova, den svenska myndighet som stöder forskning, utveckling och innovationer i bland annat svensk industri, är reaktionen på en nyindustrialisering positiv.
–Det tyder på en på en förnyad insikt om industrins betydelse för Sverige, säger Margareta Groth, chef för industriell utveckling på myndigheten.
Men vad är nytt med industrin i dag?
–Att globaliseringen påverkar många fler företag än förut, på bredden. För tio år sedan kunde produktionen vara mycket mer lokal. I dag måste alla förhålla sig till global konkurrens och var man ska förlägga produktionen.
Har ni några farhågor kring själva begreppet nyindustrialisering?
–Det skulle i så fall vara att man landar i bara teknikfrågor, som 3 D-printer. Men det handlar om så mycket mer, som policys, lokalisering, hur vi får duktiga och kunniga medarbetare och hur vi hanterar en ökad robotisering. Det handlar mycket om människan i systemet.
–Det vi på Vinnova kan göra är att stimulera kunskapsutvecklingen om nyindustrialiseringen, om globala försörjningskedjor och hur man jobbar med produktutveckling när utvecklingen går så snabbt.