Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facken accepterar samhällsfördraget Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX/TT
Nu står det klart att tillräckligt många förbund i Finland säger ja till försämringar för att samhällsfördraget ska gälla och regeringen uppfylla sina löften om skattesänkningar.

Facken accepterar samhällsfördraget

Finlandskrisen Efter över ett år av förhandlande får Finland nu ett konkurrenskraftsavtal. "Inte bra men nöjaktigt" säger tjänstemannaorganisationens ordförande till Arbetsvärlden om avtalet, som bland annat innebär ökad årsarbetstid och att offentliganställda får betydligt sämre semesterlön.
7 jun 2016

Först under fredagen förra veckan stod det klart att det av statsminister Juha Sipilä (C) så hett eftertraktade konkurrenskraftsavtalet skulle bli verklighet. Då sade de stora förbunden inom landsorganisationen Servicefacket Pam (privata handeln) samt Metallarbetareförbunden och deras motparter sina ”ja”.

Det betyder att konkurrenskraftsavtalet nu omfattar 85 procent av arbetsmarknaden och det är också den täckningsgrad regeringen begärt, för att i sin tur uppfylla löftet om skattesänkningar på drygt 400 miljoner euro. Rent formellt återstår att Metallarbetareförbundets fullmäktige på fredag ger sitt gillande. Att så inte skulle bli fallet är det dock knappast någon som tror.

Att hela processen tog 13 månader, kan naturligtvis kritiseras. Antti Palola säger till Arbetsvärlden att trots allmän kritik har det finska förhandlingssystemet än en gång visat sig fungera och även kunna leverera resultat.

– Man kan konstatera att vi förhandlade om väldigt svåra saker och där arbetstagarna så att säga var den givande parten, framhåller han.

Regeringen hotade med tvångslagstiftning

Ingen jublar i Finland i dag, men även inom fackliga led drar många en lättnadens suck. Under processens gång hotade center-högerregeringen i höstas med tvångslagstiftning, något som tveklöst skulle ha varit etter värre för löntagarna.

– Vi accepterar inte några förändringar av den klassiska finska förhandlingsmodellen, upprepade Antti Palola och övriga fackliga ledare då gång på gång.

I slutet av februari blev så det så kallade konkurrenskraftsavtalet klart och arbetsmarknadens organisationer fick fram till sista maj att lägga i den i sina kollektivavtal, samt förlänga desamma med ett år.

Det innebär bland annat 24 timmars ökad årsarbetstid samt att rådande kollektivavtal förlängs med tolv månader. Avtalet innebär dessutom bland annat att socialförsäkringssystemet ändras så att 2, 05 procent av de sociala avgifterna lyfts från arbetsgivarna och läggs över på löntagarna.

Semesterlönen sänks 30 procent

En kontroversiell punkt i avtalet är att de offentliganställdas semesterlön sänks med hela 30 procent från nuvarande nivå under åren 2017 till 2019.

– Det är det värsta skönhetsfelet i konkurrenskraftsavtalet. De som får bära den tyngsta bördan är låg- och medelinkomsttagare inom kvinnodominerade branscher. Men alternativet hade varit förkortningar av antalet semesterdagar inom offentliga sektorn och det ville vi ju inte ställa upp på, fastslår Antti Palola.

Att man från fackligt håll kunnat svälja detta, ska ses i relation till regeringens förslag om tvångslag, där åtta semesterdagar i stället skulle ha rykt.

Trepartsavtal tradition i Finland

Finland har, i motsats till Sverige, en tradition av så kallade trepartsuppgörelser där regeringen ”belönar” modesta löneavtal med skattelättnader. Det här är dock första gången som ett avtal sluts under pågående avtalsperiod och med försämringar för löntagarna som huvudinnehåll.

Flera ekonomer tror nu också att en vändning är på väg, och beräkningar säger att konkurrenskraftsavtalet skulle kunna ge runt 40 000 nya jobb.

I ett längre perspektiv hoppas regeringen – där förutom Centern även Samlingspartiet (Moderaterna) samt Sannfinländarna ingår – att få det land som kallats ”Europas sjuke man” på fötterna igen. Och så blir kanske fallet: häromveckan meddelade den finska motsvarigheten till SCB att BNP under årets första kvartal växte med 1, 6 procent.

Flera ekonomer tror nu också att en vändning är på väg, och beräkningar säger att konkurrenskraftsavtalet skulle kunna ge runt 40 000 nya jobb.

– Jag förväntar mig att Finlands konkurrenskraft blir bättre. Men vi behöver också fortsatta satsningar, och inte som nu nedskärningar inom utbildning, produktutveckling och innovationspolitik, säger Antti Palola.

Jämfört med landsorganisationen SAK har ni inom STTK framstått som mindre stridslystna i den här processen ..?

– Vi har varit realister och bedömt läget som att det är bättre att avtala än att bråka. Nu har vi gjort vårt och förväntar oss att näringslivet och företagen gör sitt för att få landets ekonomi att växa.

7 jun 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan