Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Peta på huspriserna och moder Svea darrar Svensk ekonomi är urstark som en glaciär. Foto: AP Photo/Natacha Pisarenko

Ledare Peta på huspriserna och moder Svea darrar

Ledare Sveriges ekonomi är stabil som en glaciär. Men klimatförändringar på bostadsmarknaden kan få den att spricka.
1 Mar 2018

BNP-tillväxten under slutet på 2017 var den bästa sen början på 2016, enligt nya SCB-siffror. Magdalena Andersson presenterade ett finansiellt sparande på över 50 miljarder och som grädde på moset allt snabbare etablering för nyanlända.

Idel glada miner.

Om det inte vore för Konjunkturinstitutets barometer som beskriver hushåll och byggbranschen som mindre optimistiska.

Efter att huspriserna rasat under hösten har hushållen blivit försiktigare konsumenter. Och byggbolagen drar ner på takten. Man skulle kunna tro att bostadssektorn skulle vara en stabil hamn i en stormig ekonomi, vi behöver ju bo alldeles oavsett konjunkturläge. Men tvärtom har våra bostäder blivit det som stökar om mest i konjunkturen.

Det är huspriserna som utlöser oron både för hushållens konsumtion och för byggbolagens investeringar. Bostäderna har blivit svensk ekonomis akilleshäl – peta på huspriserna och moder Svea darrar.

När som idag marknaden styr byggandet, så förstärks konjunkturväxlingarna. Risken hamnar hos hushåll och banker och när allt brakar hos staten igen, som påpekas i denna nya rapport av Arena Idé.

Magdalena Anderssons till synes positiva siffror hör förstås ihop med bostadssektorns berg- och dalbana.

Bankernas frikostiga utlåning brukar tillsammans med den låga räntan beskrivas som orsakerna till den extrema prisuppgången på bostäder. Frågan blir då om räntan kommer ligga kvar på dagens nivåer eller närma sig mer historiska nivåer. Går räntan upp, så ökar lånekostnaderna och priserna kommer anpassa sig. Men vad händer om räntan ligger kvar?

Magdalena Anderssons till synes positiva siffror hör förstås ihop med bostadssektorns berg- och dalbana. Regeringars fokus på inflationsbekämpning och sparsamhet, vissa skulle säga åtstramning, går hand i hand med en dämpad löneutveckling och låga räntor. Vilket i sin tur tycks leda till en aldrig tidigare skådad värdeökning för redan existerande tillgångar, som aktier och, just det, bostäder.

Att istället våga investera mer från statens sida, och hitta ett sätt att underlätta byggande även i sämre konjunktur, skulle bidra både till att få igång inflationen, kanske tvinga riksbanken höja räntan något med normaliserade huspriser som följd, göra fastighetsbranschen mindre procyklisk och till och med kunna fixa fler bostäder åt de som behöver dem mest – de som vill flytta till storstäderna för att hitta ett jobb.

1 Mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.