Jobbar vi mer om skatten sänks? Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar nya skatteförslag vid en pressträff i Rosenbad i Stockholm. Foto: Libertad Mancini / TT
Ledare

Jobbar vi mer om skatten sänks?

Ledare En ny LO-rapport blir en uppmaning att hitta fler förklaringar än skatten till att folk väljer att gå till jobbet.
25 aug 2020 | 14:52
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Varför går folk till jobbet?

Låg skatt på arbete, blir ofta svaret. Jobbskatteavdrag, slopad värnskatt, eller som nu Liberalernas nya snävare jobbskatteavdrag inriktat mot lägre löner. Jobb ska löna sig, inte beskattas.

LO och den socialdemokratiska Tankesmedjan Tiden presenterade idag en rapport som ifrågasätter om den borttagna värnskatten verkligen får människor att arbeta mer. Eller till och med så mycket att staten skulle få in lika mycket skatter utan skatten.

Slutsats: den avskaffade värnskatten har sannolikt betydligt mindre effekt på arbetsutbudet, än vad som hävdats i debatten och vad som skulle göra den självfinansierande. Forskningen ifrågasätter också idag starkt de tidigare positiva bedömningarna av det amerikanska jobbskatteavdraget.

Empiriska studier visar tvärtom mycket små effekter på arbetsutbudet av minskande marginalskatter. Skulle folk reagera som de gör i forskningsstudierna, så skulle Sverige tvärtom tjäna på att öka marginalskatterna, enligt optimal beskattningsteori.

Däremot kan marginalskatter fortfarande tänkas slå mot högre utbildningsval. Det undersöker inte rapporten.

Så vad är det Sverige och andra välfärdsstater gör rätt?

Som professor Karolina Ekholm påpekade på seminariet, så fokuserar ofta debatten om hur vi ska få fler i arbete på skatter. Kanske för att sysselsättningsgraden i USA länge setts som en förebild med högt arbetskraftsdeltagande. Och där har man ju låga skatter på arbete. Alltså borde vi ha det i Sverige också.

Men de senaste femton åren har sysselsättningsgraden sjunkit kraftigt i USA. Idag har Sverige och andra länder i Europa ofta vida bättre siffror. Så vad är det Sverige och andra välfärdsstater gör rätt?

Kanske handlar det om just förskola och fritids som gör att kvinnor har en chans på (den betalda delen av) arbetsmarknaden. Kanske handlar det om trygghetssystem som håller de som hamnar utanför på grund av arbetslöshet eller sjukdom flytande, så att de kan komma tillbaka. Och i mindre utsträckning hamna i arbetslöshet.

Vi vet att skatter påverkar arbetsutbudet väldigt marginellt. Därför är det dags att rikta fokus mot välfärd och trygghetssystem. Är det i själva verket skatterna som underlättar för oss att gå till jobbet? Här skulle sannolikt behövas både mer forskning och fler politiska förslag. Forskning med ett bredare perspektiv på jobb och utbildning än ett snävt nationalekonomiskt fokus. Forskning som förutsättningslöst ställer frågan: Varför går folk till jobbet?

25 aug 2020 | 14:52
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 25 aug 2020:

    Om nu liberaler, centerpartister och moderater tror att sänkt skatt på arbete är en frälsare så borde man ha noll kronor i skatt på arbete!

    Men och det finns alltid ett men. Hur kommer då varor och tjänster inom andra områden att påverkas?

    Jo, man kommer naturligtvis att få en högre kostnad för sjukvård och äldreomsorg, tandläkare, frisör och andra viktiga samhällsfunktioner som el, vatten och bostäder.

    Vem värnar då om de svagaste i samhället och det visar ju den amerikanska modellen tydligt vem som får bära dessa kostnader!
    Sveriges förtroendevalda skall utgå från svenska förhållanden och inte amerikanska som är full av klassklyftor och bördor för dem som är svagast och måste ha 3 – 4 olika jobb för att ens klara den dagliga brödfödan.

    Det bästa vore om man tar bort alla bidrag som rut och rot och bidrag för dit och datt och lät medborgarna få alla viktiga funktioner gå via skattsedeln och inte ge bort skattepengar till privata företag som det görs idag. Detta experimentet visar tydligt hur illa det blir i samhället när sådana här avarter etableras via skattepengar och skattebetalarna blir blåsta på hela tårtan!

    Men det verkar som Svensk politiker vill ha den typen av arbete och inte solidaritet, stöd eller empati.

    Alla ismer har nackdelar och inga större fördelar för majoriteten av befolkningen! Eller?

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev