Ledare

Finanspolitiska rådet: Regeringen önsketänker om jobben

Jobbskatteavdraget ger inte fler jobb, enligt Finanspolitiska rådet.
Finanspolitiska rådet: Regeringen önsketänker om jobben
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) poltik mot arbetslöshet döms ut av Finanspolitiska rådet.
Foto: TT

Finanspolitiska rådet fortsätter sin årliga tradition att fullkomligt pulvrisera regeringens politik mot arbetslöshet.

Förra året, påpekar rådet, uppskattade regeringen att jobbskatteavdraget skulle kosta 3,2 miljoner per skapat jobb. Det bedömde rådet var önsketänkande.

I år beräknar regeringen att 17 miljarder i jobbskatteavdrag ska ge 6000 jobb. Det ger en kostnad på 2,8 miljoner per jobb. Men också det är önsketänkande, enligt rådet – så ”effektivt” är inte jobbskatteavdraget.

Man skulle alltså kunna anställa minst fyra sjuksköterskor för varje jobb som skapas med jobbskattevadraget. Jobbskatteavdrag handlar helt enkelt inte om jobbskapande.

Barnfattigdom – inte fler jobb

Vidare bedömer rådet den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga som en osäker åtgärd. Många unga skulle fått jobb även utan rabatten. Nedsättningen ger heller inga långsiktiga effekter på sysselsättningen.

Slutligen hävdar regeringen att det nya bidragstaket ska få fler i jobb. Finanspolitiska rådet konstaterar att det inte går att ”stapla” bidrag på det sätt som regeringen hävdar. De 150 000 hushåll som nu får lägre bidrag har inte dåliga incitament att arbeta. De behöver istället rustas för arbetsmarknaden, skriver rådet. Med regeringens politik blir resultatet istället barnfattigdom.

”Problemen på arbetsmarknaden handlar enligt vår bedömning inte i första hand om brist på incitament för arbete utan om svårigheter att matcha de arbetssökandes egenskaper och arbetsgivarnas kompetensbehov.(. . .)En kombination av yrkesutbildning, intensiva förmedlingsåtgärder och subventionerade anställningar är den mest effektiva vägen dit.”, skriver rådet.

Förtroendet för jobbpolitiken på botten

Regeringens fokus på ekonomiska incitament har istället, enligt TCO:s uträkning, lett till att antalet subventionerade anställningar minskat från 60 000 till 22 000 sedan 2018.

För en vecka sedan visade Unionens undersökning att en majoritet av Sveriges beslutsfattare, dvs personer med någon typ av chefsställning, dömer ut regeringens arbetsmarknadspolitik.

Om regeringen behöver ett tips om hur de ska öka förtroendet, så kan de ta det från Finanspolitiska rådet: Börja lyssna till forskningen om vad som ger jobb!

Relaterad läsning

Hämtar fler artiklar
Prenumerera på Arbetsvärldens nyhetsbrev
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!

Genom att skicka in det här formuläret godkänner jag att Arbetsvärlden sparar mina kontaktuppgifter