Det hände sig i juni 1990 på det avsomnade förbundet HTFs kongress. Några medlemmar som jobbade på Systembolaget önskade sig ytterligare en ledig dag på våren. Varför inte låta nationaldagen bli helgdag, resonerade man och föreslog kongressen en facklig framryckning i frågan. Då hade den 6 juni inte varit nationaldag mer än i sju år. Innan dess kallades den svenska flaggans dag och var en synnerligen lokal festlighet på Skansen i Stockholm.
Visst var det så att en del kongressombud ansåg frågan löjlig och långt ifrån vad facket skulle syssla med. Förbundets styrelse hade avslagit motionen, men upp i talarstolen gick en skåning med en liten svensk vimpel i handen och viftade frenetiskt.
Flaggviftningen ledde till ett bifall för förslaget. Förbundsstyrelsen kördes över av en applåderande kongress.
Framför honom satt delegationen från Stockholm och viftade med norska flaggor! Några norska medlemmar med stor erfarenhet av 17 maj hade delat ut dem. Vad som var självklart i Norge var inte lika självklart i Sverige.
Flaggviftningen ledde till ett bifall för förslaget. Förbundsstyrelsen kördes över av en applåderande kongress.
Nu var överkörningen inte särskilt jobbig för förbundsstyrelsen, eftersom beslutet var att bolla frågan vidare till TCO. HTF skulle inte göra något alls mer än skriva ett brev.
Ett och ett halvt år senare låg brevet långt ner i en skrivbordslåda på TCO. Ansvarig handläggare hade lagt den i samma oprioriterade mapp som frågan om representation i kommunala pensionsråd.
Kyrkan måste få ha sitt.
Det dök hela tiden upp viktigare fackliga frågor som trängde sig före i kön, men handläggare lovade då i jultid 1991 att gräva upp frågan.
Men valet 1991 ledde till regeringsskifte och statsminister Carl Bildt med ministrar plockade i stället upp frågan när de hade tillträtt i oktober samma år.
Som brukligt i Sverige tillsattes en utredning, men till förslagsställarnas fasa var uppdraget att undersöka vilken kyrklig helgdag som kunde slopas om nationaldagen blev röd dag.
— Jag har aldrig funderat på att man skulle plocka bort en av de kyrkliga helgerna. Kyrkan måste få ha sitt, sa en av motionärerna till HTF-tidningen, som är källan till denna text.
Carl Bildt lyckades aldrig göra nationaldagen till helgdag.
Mot den fackliga kampen stod de privata arbetsgivarna som räknat ut att en extra helgdag skulle kosta 10 miljarder kronor 1991, vilket motsvarar det dubbla beloppet i dag.
Carl Bildt lyckades aldrig göra nationaldagen till helgdag. Beslutet fick vänta ett tiotal år till en socialdemokratisk regeringen lade fram förslaget 2004 och året därpå, 2005, var svenskarna för första gången lediga den 6 juni.
För facket var det knappast fråga om någon storseger. Samtidigt som nationaldagen blev helg slopades annan dag pingst, som varje år var en ledig måndag.
Numera har arbetstagarna bara fem lediga dagar räknat på en sjuårsperiod, istället för sju, eftersom nationaldagen inte ger någon extra ledighet när den infaller på en lördag eller söndag.
Det hade nog inte de flaggviftande ombuden på HTFs kongress 1990 räknat med när de argumenterade för mer ledighet…