Det ohotade svenska skattefrälset heter fåmansbolag   Skattelättnader för fåmansbolag gynnar företag i storstäderna snarare än på landsbygden, skriver Arbetsvärldens krönikör Per Lindvall. Foto: Amir Nabizadeh/ TT

Krönika Det ohotade svenska skattefrälset heter fåmansbolag  

Krönika Fåmansbolag är det svenska skattefrälset. Med dessa kan ägaren skifta inkomst av tjänst till lågbeskattad inkomst av kapital. Och det görs i massiv skala. Men räkna inte med någon förändring, skriver Arbetsvärldens krönikör Per Lindvall.  
Per Lindvall
7 nov 2022
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0

En gammal studiekompis, sedermera McKinseykonsult och numera riskkapitalist, klargjorde tidigt att ”incitamenten är allt”. Det vill säga att genom att dingla med rätt morot i rätt riktning så kan man få det mesta att röra sig åt det håll man vill. Och även om jag har kämpat emot och sett att det finns andra frukter i livet än morötter, så har han haft mycket rätt i det stora perspektivet.

Ekonomisk aktivitet har en mycket stark tendens att flytta till lägst beskattning

En sådan stor och drivande morot för de flesta ekonomiska aktörer är att minimera sin beskattning. Efter över 30 års bevakning av ekonomiska företeelser så kan jag konstatera att ekonomisk aktivitet har en mycket stark tendens att förflyttas till de jurisdiktioner och de organisationsformer som har lägst beskattning. Jag säger inte att detta är bra, tvärtom, men att det är ett faktum.

Den så kallade ”århundradets skattereform” som Socialdemokraterna och Folkpartiet genomförde under åren 1990-91 var ett allvarligt menat försök att nollställa skatteincitamenten mellan olika inkomstslag, så att exempelvis inkomst av kapital och inkomst av tjänst skulle beskattas lika. Timingen för denna reform var illa vald. Den råkade sammanfalla med den svenska finanskrisen, där exempelvis höjningen av fastighetsskatten och sänkta ränteavdrag bidrog till att förstärka krisen.

De grundläggande tankarna bakom denna reform har sedan eroderats steg för steg. Likvärdigheten i beskattning är visserligen något som upprätthålls i högtidstal och som ”fortsatt målbild för framtida strävan”. Budorden har dock kompletterats med raden ”Alla inkomstslag är jämlika, men vissa inkomstslag är mer jämlika än andra”.

Från början var reglerna till för att förhindra omvandling av inkomst av tjänst till kapital

Och mest jämlika i dagens Sverige är de så kallade ”fåmansbolagen” och de som omfattas av de så kallade 3:12 reglerna. Det vill säga privatägda aktiebolag med en begränsad ägarkrets. Från början var 3:12 reglerna en del av tankarna bakom ”århundradets skattereform” och till för att förhindra att ägare som arbetade i dessa företag kunde omvandla inkomst av tjänst till det redan då mera förmånligt beskattade inkomstslaget kapital.

Men den borgerliga regeringen införde 2006 stora lättnader i reglerna, som i ett slag gjorde dessa till den skattemässigt mest gynnade organisationsformen i Sverige. Man ville gynna ”entreprenörer”. Bland dessa ”entreprenörer” hittar vi alla ”partners” på revisionsbyråer, advokatbyråer, pr-, it- och organisationskonsulter. Höll på att glömma Ica-handlare. Och förstås partners i riskkapitalbolag, som kanske är de som är allra mest jämlika i denna hierarki. Frilansande journalister som fakturerar via sina aktiebolag kommer lite lägre.

Det är bara att läsa årsredovisningen för vilken Ica-handlare som helst

Reglerna för beskattningen är förstås krångliga, men i princip så beskattas dessa bolags vinster med bolagsskatt på 20,6 procent och sedan beskattas utdelningen med 20 procent, förutsatt att bolagen har ett tillräckligt stort utdelningsunderlag. Det som väger tyngst är företagets samlade löneutbetalningar, men detta är ingen bindande restriktion eftersom 80 procent av alla privatanställda finns i fåmansbolag. Andra kapitalinkomster, som från börsbolag, beskattas med 30 procent.

Incitamenten att omvandla löneinkomster till kapitalinkomster i dessa fåmansbolag blir då naturligtvis mycket stor. Den högsta marginalskatten på löner är 55,5 procent. Men än större fördel ges av att löner belastas av arbetsgivaravgifter. Det är bara att läsa årsredovisningen för vilken Ica-handlare som helst för att se hur denna omvandling går till.

Men detta har naturligtvis fått konsekvenser. I en färsk rapport från Agri Food Economics Center ”Ett skattesystem som missgynnar företag på landsbygden?” konstaterar man att dessa regler ensidigt gynnar företag i städer framför företag på landsbygden. Den främsta skillnaden i lönsamhet mellan aktiebolag på landsbygden och i städerna beror på att företag i städerna betalar ut lägre löner, men delar ut desto mer i utdelning. Slutsatsen i rapporten är att det är skatteincitamenten som driver, där en stor del av lönsamhetstillväxten har skett i nystartade fåmansbolag.

Min tolkning är att incitamenten för regeringen att ändra reglerna är närmare noll

Sedan 2006 har vinsterna i fåmansbolag ökat från runt 10 miljarder kronor årligen till över 100 miljarder (2019).

Rapporten går inte in på det. Men från min horisont är det självklart att många av dessa ”nystartade” bolag är gamla verksamheter som bara har anpassats till förändrade regler för vilka som får vara med i detta svenska ”skattefrälse”. Och de som har gynnats är alla dessa nämnda ”partners”.

Socialdemokraterna försökte förändra dessa regler, men stötte på massivt borgerligt motstånd. Och min tolkning är att incitamenten för den sittande regeringen att ändra reglerna är närmare noll. För varför skulle de försämra förutsättningarna för sin egen alternativa karriär, att bli partner hos någon lobbyföretag?

Relaterad läsning

Per Lindvall
7 nov 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar