Så blev lönearbete osexigt Skilda världar när kapitalägare och löntagare beskattas, skriver Mikael Feldbaum. Foto: TT

Ledare Så blev lönearbete osexigt

I Sverige är det svårt att bli rik på lönearbete, medan kapitalägare gynnats av skenande tillgångspriser och sänkta skatter. Drömmarna om vad framgång är förskjuts och välfärdsyrkena får ta smällen, skriver Mikael Feldbaum som läst Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige.
3 maj 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0

Vi som jobbar för lön är blåsta. Istället ska man ha bolag och ta ut vinst som utdelning eller optioner. Den här utvecklingen hade vi kanske på känn. Men Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige gör den extremtydlig.

Sverige är ett av de svåraste länderna att bli rik på lönearbete i. Det är en sanning så etablerad att jag inte ens minns vem det var som myntade den. Den dammades av av professor Daniel Waldenström i DI våren 2021. Däremot är Sverige ett av de bästa länderna att bli rik genom ägande. Sverige har numera en av OECD:s lägsta kapitalskatter. Ingen arvsskatt, gåvoskatt eller förmögenhetsskatt. En regressiv fastighetsavgift. Låg skatt på utdelningar i fåmansbolag och ingen skatt på utdelningar och försäljningar om du äger mer än tio procent av ett bolag. Internationellt sett låga bolagsskatter. ISK-kontona gör att stora tillgångar beskattas till en mycket låg schablonbeskattning, en konstruktion som förra året kostade statskassan 73 miljarder kronor (jämfört med normal beskattning av kapitalinkomster på 30 procent) och där tre fjärdedelar av tillgångarna ägs av den rikaste tiondelen av befolkningen. Cervenka beskriver pedagogiskt hur Sverige kapat sina kapitalskatter mest i västvärlden sedan 1990-talet till en bråkdel av till exempel Storbritanniens.

Konsekvensen är att de med extremt höga inkomster, ofta betalar mindre skatt i procent än normalinkomsttagare.

Det är knappast en slump att många unga som inte har betygen att ta den hederliga vägen, vill ta en genväg till audibilar och guccikepsar.

Allt fler höginkomsttagare kan numera använda 3:12-reglerna för att minska sin skatt.

Vad skapar detta för drömmar och visioner i ett samhälle?

När unga idag funderar på karriären, är det för många inte lönearbete som är drömmen, utan företagande och kapitalägande. Det behöver inte vara fel, men bränslet borde inte vara en snedvriden beskattning. Eller desperata kryptoinvesteringar för att kunna få en bostad. I mer ojämlika samhällen växer också behovet att signalera status. Det är knappast en slump att många unga som inte har betygen att ta den hederliga vägen, vill ta en genväg till audibilar och guccikepsar.

Facken har varit väldigt framgångsrika i att driva upp reallönerna i Sverige. Här kan man välförtjänt klappa sig på axeln.

Men kapitalbeskattningen kan man ha släppt alltför lättvindigt. Förutom att driva på en skenande ojämlikhet än mer, vilket är skadligt för den ekonomiska aktiviteten, riskerar utvecklingen att göra lönearbete osexigt.

Är det ett problem? Behöver vi inte fler Spotify, Sinch, Klarna, Trustly och Truecaller? Absolut, men dagens beskattning gynnar framförallt kapitalförvaltande, inte företagande. Man ska heller inte känna sig totalblåst om man väljer att jobba som polis, lärare eller sjuksköterska. Poängen är inte så mycket att man ska bli rik på arbete, utan just att man inte ska känna sig lurad.

Vad som händer då håller Sverige, precis som flera andra västländer, på att upptäcka. Vi får en kronisk brist på personal som ska skapa förutsättningarna för framtidens framgångsbolag. Personalen i vård och utbildning räcker inte till. I kombination med ojämlikheten driver det fram krav på dyrare privata lösningar. Den ekonomiska brottslighet som växt fram behöver också stävjas för att ge hederliga företag en chans. Det borde vara prestige att bli polis. Det är det alltför få som anser idag.

Om vi har en kris just nu, så finns den i välfärdsyrkena, inte i att folk skulle skatta för mycket på sina ISK-konto.

Vi står inför en krissituation i samhället när vi inte kan upprätthålla dessa grundläggande samhällsfunktioner, för att jobben blivit för oattraktiva. Visst handlar det om löner och arbetsvillkor. Men vad som ses som fint och statusfyllt i ett samhälle, är också en del av den här ekvationen.

Nyheter

Därför måste vi återupprätta en rimlig balans mellan beskattningen av lönearbete och kapital. Strategin hittills från facken har varit att föreslå sänkningar av skatten på arbete och eventuellt höjningar av skatten på kapital. Det har inte fungerat. Skatten på arbete har sänkts genom jobbskatteavdrag och värnskattens avskaffande. Men kraven på ytterligare sänkta kapitalskatter upphör inte för det, nu senast föreslår såväl borgerliga partierna som Socialdemokraterna ytterligare sänkningar av skatten på den extremt gynnade sparformen ISK.

Sveriges ginikoefficient är nu den tolfte högsta i världen. Det börjar nå en nivå där de superrikas sparande kan bli en lika allvarlig hämsko på ekonomin som statens åtstramande budgetpolitik. Det är dags att höja kapitalskatterna. När villkoren i välfärdsyrkena är säkrade, ja då kan vi börja diskutera sänkningar av skatten på arbete. Om vi har en kris just nu, så finns den i välfärdsyrkena, inte i att folk skulle skatta för mycket på sina ISK-konton efter den extrema värdestegringen på aktier. Att föreslå sänkt skatt på ISK-konton är faktiskt absurt i den situation vi befinner oss i.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar