– Vikten av en god relation mellan arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket går inte nog att betona. Det är oerhört viktigt att den relationen är väl fungerande, men jag kan inte uttala mig om mötet. Vi får se vad det ger, säger Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
För ett halvt år sedan publicerade arbetsgivarna en rapport med skarp kritik mot myndigheten och en rad förslag på hur dess arbete kunde förändras. I samband med lanseringen av rapporten konstaterade Anna Bergsten och hennes kollega Amelie Berg att både arbetsgivare och fack är kritiska till hur Arbetsmiljöverket fungerar.
Kritiken handlar både om bemötande från myndighetens sida och regelutformningen.
Ser samverkan som förutsättning
På LO håller man med arbetsgivarna om kraven på förbättrad samverkan.
– Vi ser att Arbetsmiljöverket tagit till sig av kritiken och insett att något behöver göras, men vi upplever att det är lite trevande i försöken att hitta bättre former för samverkan, säger Carola Löfstrand, utredare i arbetsmiljöfrågor på LO.
Myndighetens personal behöver ha god förförståelse av hur parterna fungerar och kollektivavtalens roll i arbetsmiljöfrågor och hur detta hänger ihop med regelverket och den egna tillsynsrollen, framhåller hon.
– Där föreskrifterna slutar tar ibland kollektivavtalen vid. Därför är det viktigt med god dialog och samverkan.
Fyra klasser certifikat blev en
Den akuta frågan på kvällens krismöte är certifieringen av pannoperatörer som gått riktigt snett. Alla operatörer skulle ha varit certifierade redan 2020, men efter tung kritik beslöt Arbetsmiljöverket att skjuta upp ikraftträdandet av de nya bestämmelserna i två år.
– Ja, nu är det sex månader kvar till ikraftträdandet och då är risken att människor sägs upp för att de inte klarar av proven och blir certifierade, säger Carola Löfstrand.
Den som har en enklare panna ställs inför samma höga krav som en säkerhetsklassad panna på kärnkraftverket i Forsmark
En anledning till att inte alla får godkänt är att Arbetsmiljöverket i sin strävan mot förenklingar av föreskrifter har gjort om klassificeringen från fyra klasser till en enda. Enbart den högsta klassen finns kvar.
– Myndigheten ställer samma höga krav på alla oavsett vilken panna du hanterar på arbetsplatsen. Den som har en enklare panna ställs inför samma höga krav som en säkerhetsklassad panna på kärnkraftverket i Forsmark, säger Löfstrand.
Fack och arbetsgivare lika kritiska
LO brukar inte motsätta sig att skyddsklasser höjs, men i detta fall blir konsekvenserna orimliga, enligt Löfstrand.
– Självklart kan det bli mycket skador och olyckor om man inte är certifierad, men utbildningen ska vara proportionerlig till pannornas farlighet och hur pass avancerade pannorna är att hantera, alltså vara så som den hittills har varit.
I denna fråga är fack och arbetsgivare lika kritiska. Trycksatta värmepannor finns över allt i samhället från skolor och fritidsanläggningar till hotell, lantbruk och många andra områden.
Arbetsgivarna är också mycket kritiska till att det kostar tiotusentals kronor att gå utbildning och bli certifierad. Kostnaden är lika stor för småföretag som storföretag.
Kostnaderna har skenat iväg och Arbetsmiljöverket har underskattat antalet pannor som omfattas av certifieringen, enligt Näringslivets Regelnämnd.