Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Kommittén: Bättre ordning och reda utan lex Laval

Utstationering Lex Laval bör rivas upp för skapa bättre ordning och reda på arbetsmarknaden. Det föreslår slutbetänkandet från den parlamentariska utstationeringskommittén. TCO är positivt, medan Svenskt Näringsliv motsätter sig förslagen.
Bengt Rolfer
30 sep 2015

Riv upp lex Laval! Det föreslår i dag den statliga utstationeringskommittén. Facket jublar, men arbetsgivarna och den borgerliga oppositionen säger nej till förslagen.

Marie Granlund (S), ordförande för utstationeringskommittén, även kallad Lex Laval-utredningen  Foto: Pontus Lundahl/TT.

Marie Granlund (S), ordförande för utstationeringskommittén, även kallad Lex Laval-utredningen
Foto: Pontus Lundahl/TT.

– Det här är ett steg mot att få ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag hoppas att allianspartierna tänker om, säger utredningens ordförande Marie Granlund (S).

Lex Laval kom till 2010 som en följd av att EU-domstolen underkänt de stridsåtgärder som Byggnads och Elektrikerförbundet tog till för att få till stånd bättre villkor för de lettiska arbetarna vid det uppmärksammade skolbygget i Vaxholm 2004. Men lagen blev omstridd, och det är inte bara fackliga organisationer som har hävdat att den går längre än vad EU-rätten kräver. Även experter inom ILO och Europarådet har kritiserat att konflikträtten har naggats i kanten.

– Alliansregeringen gick för långt. Med de inskränkningar som gjordes blev det inte möjligt att garantera likvärdiga villkor för utländsk arbetskraft på tillfälligt arbete i Sverige. Det är det vi nu vill göra något åt, säger Marie Granlund.

Nya direktiv för att stärka kollektivavtalen

När Sverige fick en ny regering för ett år sedan ändrades direktiven till den utredning som den tidigare regeringen tillsatt för att se över hur lex Laval fungerat. Huvuduppgiften blev att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer och att stärka den svenska arbetsmarknadsmodellen. Nu när betänkandet har överlämnats till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson står det klart att fackets positioner flyttas fram på ett påtagligt sätt. Stridsåtgärder mot utländska företag som dumpar arbetsvillkoren för utstationerade arbetstagare i Sverige ska bli tillåtna.

Huvudförslagen är i korthet:

• Utländska företag som vill utföra arbete i Sverige med utstationerad arbetskraft måste ha en behörig företrädare som facket i Sverige kan förhandla och teckna kollektivavtal med, annars riskerar företaget skadestånd.

• Facket har möjlighet att vidta stridsåtgärder för att få ett så kallat utstationeringskollektivavtal.

Denna nya form av avtal måste uppgå till minst minimivillkoren i gällande kollektivavtal i Sverige. Facken får dock inte ställa krav utöver avtalets ”hårda kärna”. Att exempelvis kräva medbestämmandeförhandlingar eller facklig vetorätt är att gå för långt, enligt kommitténs huvudsekreterare Sören Öman. Däremot bedömer utredarna att man ska kunna kräva att arbetsgivaren står för premier till arbetsskade- och livförsäkringen.

”Mer likvärdiga spelregler”

TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom, som också har suttit i kommitténs referensgrupp, är i stort sett nöjd med förslagen.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

– Detta är helt klart förbättringar jämfört med hur det ser ut i dag. Om de genomförs skapas bättre villkor för utstationerade arbetstagare. Det blir också mer likvärdiga spelregler för utländska och inhemska företag, säger han.

Han är också nöjd med att begränsningarna i konflikträtten (om att de bara får omfatta den hårda kärnan) inte ska gälla ”tredje land” – alltså länder utanför EU (inklusive EES och Schweiz).

– Det gäller till exempel IT-folk från Indien och Kina, vilket är viktigt för oss som tjänstemannaorganisation.

Däremot ogillar Samuel Engblom ett annat av kommitténs förslag, nämligen det som gäller hur utstationeringsföretagen ska kunna få reda på hur avtalsvillkoren i Sverige ser ut. Den gällande regeln om att parterna ska lämna in nedbantade kollektivavtal till Arbetsmiljöverket har inte fungerat bra. Nu föreslås därför att Arbetsmiljöverket i sådana fall ska få mandat att tolka vad avtalen ska innehålla.

– Det är ett ingrepp i svenska modellen. Andra länder har hittat mycket smidigare lösningar som att hänvisa direkt till parterna eller till en hemsida där kollektivavtalen ligger, säger Samuel Engblom.

Arbetsgivare motsätter sig

Marie Granlund håller med om att detta inte är en optimal lösning. Det hade varit bättre om parterna enats om vad som ska ingå i sina nedbantade avtal än att Arbetsmiljöverket ska ge sig in och tolka det. Samtidigt betonar hon att det måste det till en lösning för att uppnå den förutsebarhet som är viktig för de utländska företagen.

– Därför får vi ha det så här så länge, säger hon.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv motsätter sig utredningsförslagen och menar att de sannolikt strider mot EU-rättens principer om proportionalitet i och med att det skulle bli alldeles för lätt att vidta stridsåtgärder.

Marie Granlund säger att utredarna inte har stämt av sina förslag i förväg med EU.

– Det här handlar om grundbulten i den svenska modellen och vi måste våga slåss för det vi tycker är viktigt, säger hon.

Bengt Rolfer
30 sep 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.