I nästa vecka reser Kanadas premiärminister Justin Trudeau till Bryssel för att underteckna CETA, handelsavtalet mellan EU och Kanada. Men nu riskerar resan att ställas in efter att ministerrådet ännu inte kunnat ge sitt godkännande till avtalet.
När EU:s handelsministrar sammanträdde i går väntades de säga ja till CETA. Efter att de i går inte kunnat komma till beslut skjuts Europeiska rådets beslut om CETA fram till senare i veckan. Men även om rådet säger ja är vägen lång till ett godkännande: Både Europaparlamentet och EU-domstolen kan fälla avtalet.
Samtliga medlemsstater måste ge sitt godkännande för att avtalet ska kunna skrivas under, någonting som i nuläget inte går. Detta eftersom det vallonska parlamentet röstat nej, och för att Belgien som helhet ska kunna säga ja måste landet ha det regionala parlamentets godkännande. Det vallonska parlamentet menar att det inte är säkerställt att miljö- och arbetsrätt kommer att respekteras.
– Vi är mindre isolerade än folk tror. Det är inte bara Vallonien som har reservationer mot avtalet i det här skedet, säger Valloniens ministerpresident Paul Magnette till Financial Times.
Olika meningar om viseringsfrihet
Även Rumänien och Bulgarien har in i det sista haft invändningar mot avtalet. De kräver att ländernas medborgare ska få viseringsfrihet till Kanada, någonting som medborgare i övriga medlemsstater redan har. Den frågan väntas dock vara löst under de närmsta dagarna, enligt uppgifter till EuObserver.
Beslut om avtalet har nu skjutits upp till senare i veckan, då EU:s regeringschefer har toppmöte. Om frågan inte är löst då får Justin Trudeau ställa in sin Europaresa och avtalet skjuts på framtiden till en eventuell uppgörelse gjorts med det vallonska parlamentet.
Europaparlamentet kan fälla avtalet
Men även om rådet skulle ge sitt godkännande till avtalet och det undertecknas av både Kanada och EU, finns ytterligare ett godkännande kvar för att avtalet ska bli verklighet. Enligt det lagförfarande som gäller inom EU för just handelsavtal kan Europaparlamentet fälla avtalsförslaget i sin helhet. Det skedde 2012 när parlamentet röstade om ACTA, ett multilateralt handelsavtal om piratkopiering och varumärkesförfalskning mellan bland andra EU, USA och Mexiko. De europeiska länderna hindrades då helt enkelt att ratificera avtalet.
Och kritiken mot CETA har varit stor inom Europaparlamentet. När den socialdemokratiska gruppen S&D häromveckan beslutade sig för att ställa sig bakom ett ja, lutar det åt att avtalet går igenom eftersom de tillsammans med den konservativa gruppen utgör en majoritet av parlamentet. Men missnöjet bland parlamentarikerna är stort.
– Jag kommer att rösta nej till CETA, det kommer hela den gröna gruppen och vänstergruppen också. Det är också många S&D-ledamöter som förmodligen kommer att rösta nej. Frågan är bara hur många, säger Max Andersson, parlamentsledamot för Miljöpartiet, till Arbetsvärlden.
Mycket kritisk mot företags makt
Max Andersson vänder sig främst emot två saker i avtalet: investerarskyddet och reglerna kring avreglering. Han säger att i det fall en svensk regering till exempel skulle besluta att privatisera Systembolaget, skulle nästa regering inte få lov att ta tillbaka det beslutet.
– Som det ser ut nu skulle då utländska företag kunna stämma den svenska staten för utebliven vinst. Företag ska inte säga hur vi ska organisera vår politik, hur vi ska utforma samhället ska inte bestämmas genom handelsavtal.
Avtalet kan dömas ut av EU-domstolen
Max Andersson säger att han tror att parlamentet ändå kommer att rösta ja, men att det finns ännu ett alternativ till hur avtalet kan fällas: Om EU-domstolen tittar på det är det mycket möjligt att det dömer att CETA inte är förenligt med EU:s grundfördrag.
– Det gäller speciellt investerarskyddet. Vi hade diskussion i utskottet för rättsliga frågor om det i förra veckan och då var det många ledamöter som ställde sig positiva, också socialdemokrater och liberaler.
Exakt när avtalet i så fall ska skickas till domstolen är ännu oklart. Max Andersson säger att han hoppas på ett beslut från domstolen innan avtalet eventuellt ratificeras, eftersom det då skulle kunna betyda förändringar i till exempel investerarskyddet.
– Det är juridiskt ytterst komplicerat det här med ratificering av handelsavtal. Skickas det till domstolen efter att avtalet gått igenom skulle de ju kunna underkänna avtalet medan det implementeras, vilket blir klart knepigare. Vår ingång är att vi ska skicka det nu.
Vill ha parlamentsdebatt
Avtalet väntas vara färdigbehandlat av Europaparlamentets utskott för internationell handel i början av december och omröstning i plenum är sedan planerad till den 13 december.
– Just nu pågår också en politisk strid om vi också ska ha en debatt om avtalet i plenum eller bara omröstning. Socialdemokraterna och de konservativa vill inte ha någon debatt. Min gissning är att de inte vill att avtalet får ännu mer uppmärksamhet än det redan fått.