”Ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas (Utredning 2019. Nya regler från 1 januari 2021).”
Det är all information i januariavtalet om det visum som regeringen aviserat för att locka högkvalificerad arbetskraft till Sverige.
På ett seminarium om arbetskraftsinvandring på Timbro, med udden riktad mot sätt att förhindra så kallade kompetensutvisningar, utvecklar centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson för Arbetsvärlden vad som egentligen är tanken med visumet.
Men även om visumet nämns direkt efter en mening om att stoppa kompetensutvisningar så är det inte avsett som en åtgärd mot dessa.
– Punkten samlar sådant som har med arbetskraftsinvandring att göra. Det första är att stoppa kompetensutvisning. Punkt. Vi säger inte hur eftersom det är flera olika delar, det är inte en sak som är fel och sedan är det fixat. Det kan handla om fel försäkring, att man tjänat för lite lön under flera månader så att man faller utanför helhetsbedömningen, det kan vara att man är reggad som vd fast man är på ett startupbolag så man har tagit ut mindre i lön för att företaget inte har så mycket pengar och så vidare, säger Johanna Jönsson.
Visumet för högkvalificerad arbetskraft handlar i stället om att underlätta för arbetssökande från tredje land att hitta rätt arbete i Sverige. Visumen gäller för en kortare period, och enligt Johanna Jönsson förs diskussioner om det ska vara en månad eller tre år.
Men också för att skicka en signal om att Sverige vill ha hit människor
– Visumet skulle exempelvis kunna fungera om du är programmerare och funderar på att komma till Sverige men inte har en specifik arbetsgivare i åtanke. Du har då kanske kontakt med ett rekryteringsföretag som vill plocka hit dig för att du ska kunna träffa en rad företag och göra intervjuer. Men också kolla på en lägenhet, åka runt i Sverige och känna efter om du trivs här, titta på skolor på barnen och den typen av grejer, säger Johanna Jönsson.
Eventuellt träffar arbetssökaren ett antal företag och bestämmer sig för att du vill gå vidare med några av dessa.
– Då behöver du kanske kunna komma tillbaka på uppföljande intervjuer, och då har du möjlighet att göra det med det här visumet som är specifikt tänkt för personer som vi vill kunna attrahera hit. Men också för att skicka en signal om att Sverige vill ha hit människor för vi har haft problem under senare tid med att det har skickats andra signaler, säger Johanna Jönsson.
Åtgärder mot kompetensutvisningar
Under torsdagens seminarium om arbetskraftsinvandring på Timbro presenterades två rapporter som den marknadsliberala tankesmedjan tidigare publicerat och som gjort avtryck i debatten om kompetensutvisningar. Johanna Jönsson uppger under seminariet att Fredrik Hultmans rapport haft stor betydelse för Centerpartiet.
– Vad det gäller Timbros arbete och de här rapporterna så har det från vårt perspektiv varit otroligt värdefullt, framför allt när det kommer till kompetensutvisningarna. För oss var så klart de första tecknen rubrikerna i medierna. Vi gick in och läste några domar och undrade om det verkligen kan vara på det här sättet. Sedan var det egentligen Fredriks rapport som kom som tydligt satte fingret på det här, säger Johanna Jönsson.
Fredrik Hultman presenterar sin rapport ”Skamfilat rykte”. Foto: Simon Markusson
I den rapporten föreslås bland annat en reform om att ge Migrationsverket möjlighet att använda andra sanktioner än återkallande av arbetstillstånd vid regelbrott.
Just den punkten får även stöd av TCO, som varit en aktiv motpart mot Timbro i debatten om kompetensutvisningar. Också Johanna Jönsson skriver under på behovet.
Vi kan inte utföra vårt fackliga arbete om inte arbetstagaren kan gå från en dålig arbetsgivare till en bra arbetsgivare
– Som systemet är uppbyggt nu så är sanktionen för att ha brutit mot reglerna, om det inte kommer upp till gränsen för människohandel eller den typen av grova brott, bara att man blir av med arbetstillståndet. Och det drabbar i väldigt stor utsträckning arbetstagaren och i mindre utsträckning en arbetsgivare som inte bryr sig om regelverket och bara tar hit någon annan i stället. Det är där vi säger att det inte är arbetstagaren som ska straffas när det är arbetsgivaren som så tydligt har brutit mot reglerna medvetet, säger Johanna Jönsson.
TCO:s migrationspolitiska utredare Åsa Odin Ekman var inbjuden för att kommentera Timbro:s rapportskörd och gav stöd åt tanken att arbetskraftsinvandrare ska ha bättre möjlighet att byta arbetsgivare.
Åsa Odin Ekman, utredare TCO. Foto: TCO
Problemet är att du utvisas om den tidigare arbetsgivaren har misskött sig
– Vi kan inte utföra vårt fackliga arbete om inte arbetstagaren kan gå från en dålig arbetsgivare till en bra arbetsgivare. Redan i dag finns det möjlighet att byta arbetsgivare genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd, men problemet är att du utvisas om den tidigare arbetsgivaren har misskött sig. Här behöver vi stärka arbetstagarens ställning, säger Åsa Odin Ekman.
Hon vänder sig också mot att arbetstillståndet skulle knytas till en bransch, vilket Timbro föreslår, så att ingen ny prövning behövs vid byte av yrke och arbetsgivare.
– Jag tror det skulle kunna öppna för en typ av missbruk där arbetskraftsinvandrare kommer till Sverige med en viss lön och vissa villkor, men sedan arbetar med någonting helt annat. Dessutom behöver Migrationsverket ha något att förhålla sig till när de bedömer om en anställning lever upp till svenska villkor, och jag ser inte hur det skulle fungera om det är knutet till en bransch.