TCO-jättar tappar allt fler fackligt aktiva Vision ska satsa 300 miljoner kronor på att bli fler medlemmar, och fler fackligt aktiva, enligt ordförande Veronica Magnusson. Foto: Vision.

TCO-jättar tappar allt fler fackligt aktiva

Maktbalans på arbetsmarknaden Andelen medlemmar som engagerar sig fackligt i TCO-förbunden sjunker. I Unionen är de förtroendevalda nu nere på knappa 5 procent. "Tappar vi den fackliga närvaron på arbetsplatserna är vi rejält illa ute", säger Visions ordförande Veronica Magnusson där andelen sjunkit till 7 procent.
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Fram till år 2020 ökade antalet medlemmar i många TCO-förbund under flera år i rad.

Men andelen som engagerar sig fackligt sjunker i stället varje år. Allt färre har alltså tillgång till ett fackligt ombud  jobbet.

I samtliga av TCO:s tre största förbund: Unionen, Vision och Vårdförbundet sjunker andelen fackligt aktiva. Det visar siffror som Arbetsvärlden tagit del av.

Så mycket tappar de tre största förbunden

I det största tjänstemannaförbundet Unionen, med 592 500 yrkesaktiva medlemmar, har andelen fackligt aktiva nu backat till 4,6 procent.

Hos det näst största förbundet, Vision, har 7 procent ett fackligt förtroendeuppdrag. För sex år sedan var det 9 procent.

Och hos Vårdförbundet, TCO:s tredje största förbund, har de fackligt aktiva sjunkit till 5,5 procent. 2008 utgjorde de 6,2 procent.

Anders Kjellebrg anser att las-lagstiftnigen liknar allmängiltigförklarande av kollektivavtal.

Anders Kjellberg.
Foto: Mikael Andersson

– Både organisationsgrad och förtroendevalda är uttryck för facklig styrka. Hur det här utvecklas har betydelse för styrkeförhållandena och därmed maktbalansen på arbetsmarknaden, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som länge studerat arbetsmarknaden.

I Unionen jobbar nästan hälften utan facklig närvaro

I studien Vad är facklig styrka? som gjordes för tankesmedjan Futurion av just professor Anders Kjellberg , och som publicerades förra året, framkom samma mönster.

Han tittade på IF Metall och Unionen och jämförde siffror från 2013 till 2019.

Anders Kjellberg kunde då konstatera att nivån 2019 innebar att nästan varannan medlem i Unionen jobbade på en arbetsplats utan facklig närvaro.

– Unionen är ett specialfall som vuxit kraftigt och rekryterat väldigt många medlemmar på sin inkomstförstärkning. Där är en utmaning att locka medlemmar att ta på sig fackliga förtroendeuppdrag när man rekryterat så många på arbetsplatser utan klubbar, säger Anders Kjellberg.

Målet: 10 procent fackligt aktiva 2027

Vision satsar nu 300 miljoner kronor under en kommande femårsperiod för förändring.

Målet till 2027 är att tio procent av medlemmarna då ska vara fackligt aktiva, i stället för dagens sju.

I antal handlar det om 16 000 förtroendevalda.

Kan få fackligt aktiva vara tecken på att facket spelat ut sin roll?
–  Facket har blivit närvarande på andra sätt. Vi har mycket kommunikation via mejl, chatt, sociala medier. Tidigare var ju ombuden mer länken till förbundet. Men hela vår fackliga idé bygger på att vi finns på arbetsplatserna. Tappar vi den är vi illa ute, säger ordförande Veronica Magnusson.

Enligt henne ska förbundet för miljonerna bygga ut stödet till förtroendevalda, så att det blir enklare att engagera sig.

Vi behöver resurser att avlöna personer som kan besöka arbetsplatser.

Både grund- och vidareutbildningar ska bli fler, och mer utgå från särskilda intressen som klimat eller löner.

–  Men framför allt behöver vi väldigt mycket fotarbete. Ofta besöker vi en arbetsplats tre, fyra, fem gånger och den sjätte gången säger någon att man att vi vill starta klubb. Så vi behöver resurser att avlöna personer som kan besöka arbetsplatser.

Individuella löner kan påverka

Anders Kjellberg ser flera orsaker till att så få är fackligt aktiva i dag.

Lägre statliga anslag till fackliga utbildningar under 1990-talet. Slimmade organisationer och tidsbrist. Nya branscher och mindre företag. Samt för tjänstemännen – individuell lönesättning.

–  Det kan påverka viljan att engagera sig fackligt. Man kan uppleva att man blir åsidosatt lönemässigt om man är ”besvärlig”.

Anders Kjellberg talar om en ”ond cirkel”.

– Sjunkande organisationsgrad minskar underlaget för fackklubbar. Det i sin tur gör det svårare att rekrytera nya medlemmar. En orsak är att man utan klubb inte har så mycket resultat att visa upp på arbetsplatsen, som förbättringar av arbetsmiljön. Det blir också svårare att argumentera för facklig tid på arbetsplatsen om endast få är medlemmar.

Relaterad läsning

Organisationsgrad

Begreppet handlar om hur många som är med i facket, av de som skulle kunna vara med. Det vill säga hur många på en arbetsplats eller bransch till exempel som är organiserade fackligt.

+ Expandera
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Organisationsgrad

Begreppet handlar om hur många som är med i facket, av de som skulle kunna vara med. Det vill säga hur många på en arbetsplats eller bransch till exempel som är organiserade fackligt.

+ Expandera
Hämtar fler artiklar