Europeiska socialfonden har finansierat tusentals svenska lokala arbetsmarknadsprojekt genom åren. Projekten följs upp på olika sätt, men det har saknats tillräcklig dokumentation av själva innehållet i projekten.
Forskaren Clara Lindblom. Foto: Peter Sjödin
– Så 100 000 personer går i insatser som vi vet väldigt lite om. Eftersom vi vet väldigt lite om vad de innehåller, vet vi också väldigt lite om effekterna av dem.
Det säger Clara Lindblom, forskare vid Institutet för framtidsstudier. Institutet har tills helt nyligen ansvarat för att analysera socialfondsprojektens resultat genom Tema Integration i Arbetslivet (TIA).
TIA:s sista rapport är just ett första steg till att öka kunskapen om vad som förenar framgångsrika projekt.
Eftersom det generellt saknas tillräcklig dokumentation av innehållet i insatserna har TIA i stället gjort en kvalitativ studie av femton olika socialfondsprojekt. Alla femton hade som syfte att öka utrikes föddas möjlighet till arbete.
Projekten har slumpvis valts ut från tre grupper av projekt: dels projekt som lyckats sämre än Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet för målgruppen när det gäller att leda till arbete efter projektet, dels projekt som har lyckats bättre och så en tredje grupp vars resultat ligger i paritet med Arbetsförmedlingens.
Genom att analysera projektens egna dokumentbeskrivningar av innehållet i insatserna och därefter djupintervjua projektledare och anställda i projekten har man lyckats vaska fram faktorer som är gemensamma för just de framgångsrika projekten.
Det visade sig att alla hade:
- väl fungerande projektorganisation
- hög grad av individuell planering
- fördjupad samverkan mellan projektägare och myndigheter
- hög grad av arbetsmarknadsfokus och praktik, som är riktad mot arbete.
– De här framgångsfaktorerna återkommer i projekt med positivt utfall, och saknas dessutom i projekt med negativt utfall, förklarar Clara Lindblom.
Det är vanligt att använda praktik för att underlätta utrikesföddas integration på arbetsmarknaden. Men praktik i sig är ingen framgångsfaktor enligt den här studien, för att vara en positiv faktor måste den vara tydligt riktad mot ett verkligt rekryteringsbehov på arbetsmarknaden eller ha syftet att ge deltagaren färdigheter för att stärka personens ställning på arbetsmarknaden.
Individuell anpassning viktig
Framför allt en gemensam framgångsfaktor överraskade enligt Clara Lindblom:
– Hur graden av individuell planering i insatserna påverkade slutresultatet. Många ESF-projekt har ambitionen att planera insatserna utifrån individernas behov och förutsättningar, men i verkligheten är ofta schemat gemensamt för alla deltagare med ganska liten möjlighet till individuell anpassning.
Det var till och med så, att ju mer individuell coachning och utrymme för exempelvis egna arbetsgivarbesök deltagarna fick, desto större var sannolikheten att projektet också skulle återfinnas bland de mest positiva, om de samtidigt hade övriga framgångsfaktorer.
Läs mer!
Ladda ner hela rapporten om framgångsfaktorerna från Institutet för Framtidsstudiers webbplats.
Nu skulle forskarna vilja testa de här resultaten genom större kvantitativa studier. Men än så länge saknas stora mängder jämförande data om projektens innehåll.
– För att vi ska få tillgång till det krävs att rutinerna för insamling av information om projekten förändras, konstaterar Clara Lindblom.
Tema Integration i Arbetslivet
Tema Integration i Arbetslivet (TIA) har senast varit knutet till Institutet för framtidsstudier med uppdraget att analysera och systematisera resultaten från de ESF-projekt som ska underlätta inträdet på arbetsmarknaden för utrikesfödda.
TIA avslutade sitt arbete i augusti 2014.
Europeiska socialfonden (ESF) har finansierat cirka 4 000 olika svenska projekt under den senaste programperioden, 2007–2013.