Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Förväntningar ökar på tyska lönelyft De tyska lönerna fortsätter uppåt, IG Metall har gått ut med krav på 6 procent lönelyft 2018. Arkivbild. Foto: AP Photo/dapd, Joerg Sarbach

Förväntningar ökar på tyska lönelyft

Tyskland Metallindustrin i Tyskland går bra, och då är inte fackliga lönekrav på 6 procent förvånande, säger bedömare i Sverige om avtalsrörelsen. På måndagen inledde tyska IG Metall sina varningsstrejker för högre löner och för deltidsarbete som ska göra arbetsmarknaden mer attraktiv för kvinnor.
9 Jan 2018

En stor och för Sverige intressant avtalsrörelse pågår just nu i Tyskland. Facket IG Metall har krävt 6 procents ettåriga löneökningar 2018 och ökade möjligheter att arbeta deltid för att ta hand om barn och äldre anhöriga för 3,9 miljoner industriarbetare. Arbetsgivaren har sagt nej, och erbjudit 2 procent och på måndagen började IG Metall sina varslade varningsstrejker, en typ av kortstrejk på några timmar i taget.

Konflikten berör hundratusentals arbetstagare i tysk metallindustri, en sektor som går bra just nu och som lider av flaskhalsar.

Svenska IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger till Arbetsvärlden att den tyska avtalsrörelsen är i högsta grad intressant för det svenska LO-förbundet.

– När vi förhandlar tittar vi på produktiviteten, inflationsmålet och situationen i våra viktigaste konkurrentländer. Och Tyskland är ett av de allra viktigaste konkurrentländer.

6 procents lönekrav förvånar inte

IG Metalls avtalskrav på 6 procent för ett år är ett högt krav, sett ur svenska perspektiv. Men Veli-Pekka Säikkälä är inte förvånad, av flera orsaker.

– I Tyskland brukar man ha lite mer fallhöjd när man ställer krav.

Samtidigt har löneökningarna tidigare varit mycket tröga i Tyskland under större delen av 2000-talet.

– Under första perioden höll de tillbaka på grund av återföreningen mellan Öst- och Västtyskland. Medan vi i Sverige hade 3,5 till 3,7 procents löneökningar per år låg de på strax över 2 procent. På så sätt stärkte de sin konkurrenskraft.

Därefter, i kölvattnet av finanskrisen, har Tyskland fått mycket kritik från konkurrentländer för att ha hållit tillbaka lönerna för mycket.

– Det är först på senare år de har växlat upp. Fram till 2014 hade Sverige ett högre kostnadsläge, men sedan har Tyskland gått förbi och tyska IG Metalls ambitioner nu är att de ska upp ytterligare.

Hubert Fromlet inte förvånad

– 6 procent blir det naturligtvis inte i avtalet, snarare 3 till 3.5 procent. Men sant är att tysk arbetsmarknad har utvecklats ganska bra, och de tyska företagen har tjänat bra med pengar, säger Hubert Fromlet, i många år Swedbanks chefsekonom och numera senior advisor vid Tysk-svenska handelskammaren och adjungerad ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet.

– Så det är inte konstigt att man går ut med ganska höga lönekrav.

Det har blivit en allt orättvisare inkomstfördelning, och det är inte fel om man motverkar detta något.

Hubert Fromlet konstaterar å sin sida att även om man inte ska låta lönerna dra i väg för mycket, och tyskarna måste värna sin konkurrenskraft, så har inkomstfördelningen försämrats i Tyskland precis som i Sverige.

– Det har blivit en allt orättvisare inkomstfördelning, och det är inte fel om man motverkar detta något. Nu kan inte lönehöjningar ändra på allt, men när företagen har gått bra finns berättigade krav på löneökningar. Då är det försvarbart med reell löneökning.

– Och det är ett gott löneläge i Tyskland i dag, med goda vinstsiffror. Så det finns lite att dela ut, sammanfattar Hubert Fromlet till Arbetsvärlden.

”Rimligt att underlätta deltidsarbete”

Ett annat krav från IG Metall är rätten till deltidsarbete i upp till två år för att ta hand om barn eller gamla anhöriga, och där arbetsgivaren är med och betalar kostnaderna. Enligt tyska medier är det fackliga argumentet bland annat att industrin måste bli mer attraktiv för unga och kvinnor. I dag är övertidsuttaget högt, och arbetstiderna ofta svåra att förena med småbarn.

– Större möjlighet till deltidsarbete tycker jag är ganska rimliga krav, man måste bli mer flexibla på den tyska arbetsmarknaden, menar Hubert Fromlet. Den kan gälla arbetsrätten, men också att ge kvinnor bättre inträde på arbetsmarknaden.

– Men man kan diskutera timingen i arbetstidsförkortningen – dylika krav bör helst slutas när konjunkturen viker. Och helst i god samförståndsanda mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivarna vill inte ha kortsiktiga försämringar, som det här skulle kunna innebära. Men på sikt är det dock helt klart att Tyskland behöver mer flexibla anställningsformer. Detta med en påtaglig utbyggnad av barnomsorgen.

Kvinnor ofta i låglönejobb

Hanne Martinek är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och har studerat just svenska respektive tyska kvinnors möjlighet att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Hon instämmer i att den tyska arbetsmarknaden måste underlätta för kvinnor att på allvar ta sig in på den tyska arbetsmarknaden.

– Sysselsättningsgraden bland tyska kvinnor skiljer sig inte så mycket från den svenska – på papperet. Men det är många fler kvinnor i Tyskland som arbetar väldigt kort deltid, några timmar i veckan. Och det är ofta i låglönejobb.

I Sverige gäller formella regler, men i Tyskland fungerar inte reglerna i praktiken.

Hon beskriver en motsägelsefull situation, där det finns en laglig rätt till deltid, men som inte kan utnyttjas i praktiken om man vill fortsätta sitt ordinarie jobb och karriär.

– Alla vet att om man arbetar deltid kan man glömma sin karriär. I Sverige gäller formella regler, men i Tyskland fungerar inte reglerna i praktiken.

Flera faktorer spelar roll, enligt Hanne Martinek. Tyskland har en stor marknad låglönejobb med kort deltid, som saknar motsvarighet i Sverige, och dit många deltidsarbetande kvinnor hänvisas. Kvinnans inkomst ses mer som ett komplement till mannens, något som förstärks genom att Tyskland har också kvar sambeskattningen av makar.

– För även om man har rätt till barnomsorg, sägs inget om omfattningen, konstaterar Hanne Martinek. Barnomsorgens öppettider är ofta mellan åtta och tolv på dagen. Det gör det omöjligt att ha ett riktigt jobb.

Svårt att vabba

Ett annat problem är vård av sjuka barn när man arbetar. Enligt lag har man rätt till 10 dagar per år, men inte ens de dagarna är så lätta att ta ut.

– I Tyskland ses det som osolidariskt att vara hemma från jobbet för att vårda sjuka barn, något som jag inte har stött på i Sverige, säger Hanne Martinek, som själv är tyska.

De tyska parterna ska fortsätta förhandlingarna senare i denna vecka.

9 Jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.