Det är feststämning i Finland just nu och på onsdag kulminerar firandet med presidentens traditionella, stora mottagning på slottet.
Den sjätte december 1917 antog finska lantdagen en självständighetsförklaring som några veckor senare erkändes av den ryska regeringen och gav Finland dess hett efterlängtade självständighet.
Enligt en färsk prognos från Aktia Bank kommer tillväxten för i år att sluta på drygt 3 procent
Ekonomiskt befinner sig landet nu åter på uppgång. Enligt en färsk prognos från Aktia Bank kommer tillväxten för i år att sluta på drygt 3 procent mot knappa 2 procent i fjol.
Fortsätter tillväxten som beräknat skulle Finland nästa år kunna nå upp till samma nivå som 2008, det vill säga det år då finanskrisen fick ekonomin att störtdyka.
Molnen hopar sig över arbetsmarknaden
Men på arbetsmarknaden hopar sig molnen och då handlar det främst om den offentliga sektorn, där avtalen löper ut den sista januari 2018.
Min personliga åsikt är att förhandlingarna inom kommun och stat kommer att bli såväl svåra som utmanande
– Enligt de senaste uppgifterna jag har är förhandlingarna nu klara för över 400 000 löntagare inom privatsektorn, berättar Antti Palola, ordförande i de finländska tjänstemännens centralorganisation STTK, för Arbetsvärlden.
– Vi i STTK sitter ju inte med vid förhandlingsbordet vid de kommande förhandlingarna, utan det gör de offentliganställdas förbund. Min personliga åsikt är att förhandlingarna inom kommun och stat kommer att bli såväl svåra som utmanande, tillägger han.
Regeringen hotade med tvångslagstiftning
För att förstå läget krävs en kort tillbakablick. I fjol somras slöt regeringen och arbetsmarknadens parter ett så kallat konkurrenskraftsavtal. Det skedde inte utan vånda och mot bakgrund av att mitten-högerregeringen hotade med tvångslagstiftning om ett avtal inte skulle bli av.
De som får bära tyngsta bördan är låg- och medelinkomsttagare inom kvinnodominerade branscher. Men alternativet ville vi ju inte ställa upp på
Till det mest iögonfallande i avtalet hörde att de offentliganställdas fack gick med på en treårig sänkning av semesterlönen med hela 30 procent, för att finansiera sänkta arbetsgivaravgifter.
– Det är det värsta skönhetsfelet i konkurrenskraftsavtalet och de som får bära tyngsta bördan är låg- och medelinkomsttagare inom kvinnodominerade branscher. Men alternativet hade varit förkortningar av antalet semesterdagar inom offentliga sektorn och det ville vi ju inte ställa upp på, sade tjänstemannaordföranden Antti Palola till Arbetsvärlden när avtalet stod klart.
Tre arv från avtalet påverkar förhandlingarna
I dag konstaterar han att tre arv från konkurrensavtalet påverkar de aktuella förhandlingarna.
– Förutom sänkningen av semesterlönen för de offentliganställda handlar det om en förlängning av årliga arbetstiden med 24 timmar utan ersättning och en ökning av löntagarnas pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter detta och de två kommande åren.
Finland är känt för sina så kallade inkomstpolitiska helhetslösningar. Men förhandlingsrundan denna höst har inte varit sig lik.
Finland är känt för sina så kallade inkomstpolitiska helhetslösningar, där regeringen och arbetsmarknadsparterna tillsammans sluter överenskommelser. Mot modesta lönelyft utlovar regeringen skattelättnader.
Men förhandlingsrundan denna höst har inte varit sig lik. Detta sedan arbetsgivarna i Finlands Näringsliv EK ändrat sina stadgar och framledes enbart förhandlar branschvis.
– Branschförhandlingarna har pågått hela hösten och den allmänna lönelinjen har definierats av exportsektorerna, det vill säga teknologi- samt kemisektorerna och pappersindustrin, berättar arbetsmarknadsreporter Sylvia Bjon och fortsätter:
– Löneökningarna i de två- eller treåriga avtalen är rätt så måttliga och ligger runt 1,6 procent per år samtidigt som finansministeriet räknar med en inflation på 1,5 procent nästa år, förklarar arbetsmarknadsreporter Sylvia Bjon.
Försäkringstjänstemännen varslar om strejk
Förhandlingarna inom den privata tjänstesektorn är ännu inte helt klara och där har arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, sedan förhandlingarna strandat, utlyst en lockout.
Därtill har Försäkringsmannaförbundet FMF, som hör till centralorganisationen STTK, varslat om strejk direkt före och efter julhelgen, sedan man även där misslyckats med att hitta en förhandlingslösning.
Konkurrenskraftsavtalet har blivit en ny svordom
Riktigt besvärligt kan det alltså bli när det nu är den offentliga sektorns tur. I somras kunde de offenliganställda för första gången konstatera att deras lönekuvert krympt i samband med att semesterlönen minskat med de 30 procenten.
”Konkurrenskraftsavtalet har blivit en ny svordom och det är väldigt arga människor man möter ute på arbetsplatserna” säger en facklig förtroendeman till Hufvudstadsbladet.
Krav på höjd semesterlön
De offentliganställdas förhandlingar inleddes i slutet av november och avtalen löper alltså ut sista januari. Man kommer knappast att nöja sig med lägre löneökningar än vad privatsektorn fått. Dessutom höjs krav på återställd semesterlön.
– Personligen anser jag att det vore bra att vid branschvisa förhandlingsbord hitta en lösning för att kompensera sänkningen av semesterlönen nu när Finlands ekonomi har blivit bättre, säger Antti Palola, till Arbetsvärlden.
Att statsminister Juha Sipilä (C) skulle gå med på att skrota det avtal han så hett kämpat för är knappast troligt.
I sin skuggbudget för nästa år föreslår socialdemokraterna att nedskärningen i semesterlönen för de offentliganställda ska upphöra. Vänsterförbundet går än längre och vill skrota konkurrenskraftsavtalet helt och hållet.
Att statsminister Juha Sipilä (C) skulle gå med på att skrota det avtal han så hett kämpat för är knappast troligt. Detsamma gäller koalitionspartnerna Samlingspartiet (Moderaterna) och Blå framtid (en utbrytargrupp ur Sannfinländarna).
Kommer då de offentliganställdas avtal att kunna ros i land utan en våg av strejkvarsel och lockouter under vintern och våren?
– Läget ser kritiskt ut, för parterna ligger långt ifrån varandra. Kommunerna anser inte att de kan betala lika mycket som exportindustrin, medan de anställda vill få mer på grund av förlorad semesterlön, påpekar Sylvia Bjon för Arbetsvärlden.