Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Forskare studerar våra sätt att hantera gränslösheten i praktiken Svenska forskare studerar just nu hur vi hanterar det gränslösa arbetslivet i praktiken. Foto: Stian Lysberg Solum/Scanpix Norge/TT

Forskare studerar våra sätt att hantera gränslösheten i praktiken

Gränslöst arbete Är du en separerare – eller kanske en total integrerare? Ett svenskt forskningsprojekt studerar just nu hur vi hanterar gränslösheten i det digitala arbetslivet, och hur våra partners upplever försöken att dra gränser eller att inte dra gränser mellan arbete och privatliv.
13 Mar 2018

Samtidigt som Arbetsmiljöverket nu kommer med en vägledning om hur man kan arbeta med arbetsmiljöriskerna i det gränslösa arbetslivet, pågår ny forskning av hur vi hanterar det gränslösa arbetslivet i praktiken.

I ett flerårigt forskningsprojekt, Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv, studerar forskare från Karolinska Institutet, Karlstad universitet och Lunds universitet hur människor i praktiken förhåller sig till det digitaliserade gränslösa arbetslivet.

På ett seminarium om ämnet anordnat av tankesmedjan Futurion tidigare i vinter, berättade forskarna om projektet.

– Vi tittar på hur man håller ihop eller håller isär, hur man mår när man gör det och hur det påverkar privatlivet, beskrev då projektledaren Kristina Palm, forskare vid Karolinska Institutet, projektet.

Forskningsprojektet som får stöd av AFA Försäkring startade för drygt ett år sedan och ska pågå fram till 2020. Hittills har anställda hos tre arbetsgivare fått skriva aktivitetsdagböcker över var, när och hur de använder den digitala tekniken för privata respektive arbetsrelaterade uppgifter. De har också fått beskriva hur de mår över veckans dagar och timmar. Forskarna gör även intervjuer med anställdas partners om hur gränsdragningen får konsekvenser för anhöriga, och med chefer och HR-ansvariga om hur man arbetar med arbetsmiljöfrågorna.

Tanken är att bygga ny kunskap om vad som kan göras för att skapa ett hållbart digitalt arbetsliv.

Helt olika strategier

Hittills har forskarna sett hur anställda kan använda helt olika strategier för att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Sju olika strategier

Totalsepareraren – vill hålla isär arbete och övrigt liv, både i teknik och plats.

Tidssepareraren – sätter upp gränser i tiden, men kan jobba lite överallt och är gränslös vad gäller platsen.

Platssepareraren – sitter hellre kvar på jobbet och jobbar över än tar med jobbet hem.

Arbetsintegreraren – låter jobbet spilla över mer på privatlivet.

Privatlivssepareraren – låter mer av privatlivet spilla över på arbetet, och sköter kommunikationen med anhöriga på arbetstid.

Totalintegreraren – gränslös åt alla håll, arbetsliv och privatliv flyter över alla gränser.

Inkonsekvent – osystematisk, separerar åt något håll ibland, integrerar ibland.

+ Expandera

Men det är inte givet vilken strategi som fungerar bäst, berättade Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet och en av de andra forskarna i projektet.

– För vissa är det stressigt att tvingas jobba färdigt på jobbet innan man går hem, för andra kan just det gränslösa vara upphov till stress – att jobba hemma och inte få tid till återhämtning.

Hänger ihop med livsfas och yrke

I många fall ser forskarna att behoven av att separera eller integrera i livet kopplingar till i vilken livsfas man befinner sig, det vill säga hur man behöver jobba för att få jobb och privatliv att gå ihop. Men det handlar också om i vilket yrke och vilken bransch man arbetar i.

– Ibland beskylls digitaliseringen för att vara boven i utvecklingen. Digitaliseringen kan trigga i gång, den intensifierar och flexibiliserar arbetet. Men det är den totala arbetsbelastningen som det handlar om, underströk professor Ann Bergman. Man måste se till helheten.

Såväl forskare som fack och arbetsgivare som medverkade i Futurions seminarium underströk hur viktigt det är att diskutera krav och förväntningar, och att en del av lösningarna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk arbetsmiljö. Men det är även viktigt hur ledarskapet utövas.

– Det handlar inte bara om policys, utan också om flockbeteende, sade Calle Rosengren, universitetslektor vid Lunds universitet. Hur gör den man tar rygg på? När skickar jag som chef mejl?

 

13 Mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.