Norden har en fungerande löneutveckling och god konkurrenskraft. Det menade professor Steinar Holden från Oslo universitet, som idag kommenterade Medlingsinstitutets rapport om 2016 års löneutveckling.
Jämlikt i Norden
Steinar Holden var inbjuden för att ge ett nordiskt perspektiv på svensk löneutveckling. Moderata löneökningar ger god konkurrenskraft, menade professorn. Norden har också i ett internationellt perspektiv en jämlik inkomstfördelning.
Steinar Holden, professor Oslo universitet. Foto: Johannes Jansson/norden.org/Wikipedia commons
Men Holden pekade också på en rad utmaningar. Den internationella trenden där löner utgör en allt mindre del av företagens inkomster och vinster en allt större, leder till låg efterfrågan. Den låga efterfrågan i Europa drabbar sedan svensk export.
I Sverige har löneandelen, lönernas andel av företagens inkomster, legat på en relativt jämn nivå sedan mitten av 90-talet. Innan dess var den högre. Men i OECD har den sjunkit kontinuerligt även de senaste åren.
Ledningar får betalt i optioner
Holden höll fram några faktorer när Arbetsvärlden frågade honom vad den minskade vinstandelen beror på.
− Arbetsmarknadsreformer och avregleringar har försvagat fackföreningar. Det har sett olika ut i olika länder. Offentlig sektor, transportsektor och hälsosektorn är mer konkurrensutsatt och fackföreningarna har lägre organisationsgrad.
Steinar Holden är också inne på att ”finansialiseringen”, som han kallar det, av näringslivet påverkat lönerna:
− Arbetsgivarna är tuffare i förhandlingar och har större fokus på lönsamhet. Ledningarna får betalt utifrån lönsamhet med optionsprogram.
Enligt Steinar Holden är det alltså en kombination av svagare fackföreningar och större fokus på lönsamhet som lett till en svagare löneandel i OECD, vilket kan hota efterfrågan.