Få har kanske missat att Teslas grundare Elon Musk gjorde inte en, utan två Hitler-hälsningar, under sitt tal till Trump-supportrar när presidenten installerades i Washington i början av veckan.
Även om han själv på den egna plattformen X viftat bort kopplingen till Hitler som en ”sååå tröttsam attack”.
– Få skulle väl säga att en Hitler-hälsning är attraktivt. Men den här typen av politiska vindar blåser över hela västvärlden. I USA är det inte säkert att Tesla som varumärke drabbas utifrån hur rösterna såg ut, säger varumärkesexperten Niklas Turner Olovzon som också driver en kommunikationsbyrå.
Han anser att man grovt kan dela in Tesla-ägarna i tre kategorier: de som skäms över att äga en, de som stöttar och hyllar Elon Musk och de som struntar i politiken och mest tycker det är en vettig bil.
Vilket även avspeglas i IF Metalls strejk för ett kollektivavtal på Tesla i Sverige.
– Det blir samma typ av lägerbildning som för strejken. Att strunta i fackliga regler är en klassisk högeråsikt. Så även här blåser vindar som inte är långt från Elon Musks värderingar. Även om få tycker att en Hitler-hälsning är okej ser man ju att många även i Sverige försöker förklara bort den.
Företagen måste kanske välja sida
Enligt Niklas Turner Olovzon har Teslas varumärke ändrats över tid. Från en bil för medvetna liberala bilköpare med progressiva värderingar, till att förknippas med Elon Musks tvärgir långt högerut.
– Då måste man hitta nya målgrupper, och det kanske man gör. Tesla idag är en mer folklig bil, deras billigare modell var den mest sålda elbilen i Sverige i fjol. Så jag är inte säker på att det blir ett försäljningsras här i år.
Är det smart av företagsledare att ge sig in i politiken?
– Historiskt sett är det en dålig idé. Men tittar man framåt, med den starka polarisering vi har nu tvingas du kanske välja sida. Tidigare har man försökt hålla sig neutral. Men till slut blir det kanske en nödvändig marknadsstrategi att välja sida. Det ser man lite i USA, bolagen tittar var de lättast får marknadsandelar.
– Och fler känner sig tvungna att ge pengar till Trump, för så ser den politiska kartan ut i USA. Som Spotify, man kan tycka det är ryggradslöst men de känner nog att de inte har ett val. De kommersiella intressena har blandat sig in i politiken på ett nytt sätt.