Marvin Goodfriend, professor vid Carnegie Mellon University i USA, och Lord Mervyn King, tidigare chef för Bank of England, har på uppdrag av riksdagens finansutskott utvärderat Riksbankens penningpolitik mellan 2010 och 2015. Deras resultat presenterades i en rapport i dag tisdag.
Utredningen kritiserar den strama penningpolitik som Riksbanken fört tidigare, och pekar även på att myndighetens övertro på tekniska modeller för att ta fram prognoser har varit problematisk. Dessutom kritiseras att de interna striderna i direktionen försiggått helt öppet.
– Det är rimlig och befogad kritik som förs fram mot Riksbankens penningpolitik och arbetssätt. Jag håller också helt med i att konflikterna och de hetsiga personangreppen i ledningen har lett till bristande förtroende för Riksbanken, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.
Riksdagen ska ges makt över inflationsmålet
Utredarna föreslår att riksdagen, efter finansministerns rekommendation, ska vara ansvarig för att siffersätta och definiera inflationsmålet (dagens mål på 2 procent sattes av Riksbanken efter övergången till flytande växelkurs i början av 90-talet), och sedan ge Riksbanken mandat att uppnå målet. Det ska sedan utvärderas vart tionde år.
I dag ligger inflationsmålet på 2 procent, en nivå som sattes av Riksbanken efter övergången till flytande växelkurs av den svenska kronan. Penningpolitiken började gälla 1995. En viktig del av detta är att särskilja penningpolitiken från finanspolitiken. Den första ska föras av Riksbanken, medan den senare ska styras av politiker. Definitionen av inflationsmålet är att konsumentprisindex, KPI, varje år ska öka med 2 procent.
Inflationsmålet
– Såsom jag tolkar förslaget skulle alltså riksdagen när som helst kunna riva upp inflationsmålet och sätta ett nytt, som allra minst skulle det ske vart tionde år. Vad ska arbetsmarknadens parter då utgå ifrån? Läget skulle bli mycket instabilt, särskilt vid eventuella snabba förflyttningar av politiska majoriteter, säger Lars Jagrén.
I dagsläget ser dock utredningen det som önskvärt att målet fortsatt ska ligga på just 2 procent. Inflationsmålet, som i dag mäts efter konsumentprisindex KPI, bör i stället mätas efter KPIF, konsumentprisindex med fast ränta. Det skulle göra att den uppmäta inflationen inte blir lägre på grund av en sänkning av bostadsräntan.
– Att utgå efter KPIF är väldigt välkommet. I dag mäter ju Riksbanken officiellt efter KPI, men agerar samtidigt efter KPIF. Att tydligt utgå från ett mål skulle också underlätta arbetet för arbetsmarknadens parter, säger Lars Jagrén.
Måste kunna avvika från målet under kortare period
Utredarna vill också att Riksbankens direktion ska ges möjlighet att frångå målet om 2 procents inflation under en tvåårsperiod, i de fall de anser det nödvändigt för att kunna säkra långsiktig stabilitet. Anledningarna till avvikelsen ska redogöras och försvaras inför riksdagens finansutskott.
För att Sverige ska uppnå önskvärd finansiell stabilitet bör vissa ansvarsområden mellan Riksbanken och Finansinspektionen omfördelas, och en gemensam kommitté upprättas myndigheterna emellan, föreslår utvärderingen.
Utvärderingen kommer nu att gå ut på remiss. Utfrågningar i riksdagen inför eventuella lagändringsförslag är sedan planerade till i maj i år.