Jesper Lundholm, Unionen
Flera avgörande delar saknas för att regeringens kunskapslyft ska ge yrkesverksamma tjänstemän ökade möjligheter att möta de snabbt förändrade kompetenskraven på arbetsmarknaden. De redan yrkesverksamma är betydligt fler än nytillskottet på arbetsmarknaden varje år. Hur deras kompetens utvecklas är av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft.Unionen ser framförallt tre frågor som behöver lösas.
1. Finansieringen av yrkesverksammas studier behöver förbättras. En grundförutsättning är att staten i högre utsträckning anpassar studiemedelssystemet efter yrkesverksammas behov.
Den föreslagna höjningen av studielånet på 1 000 kronor per månad leder inte till att så många fler yrkesverksamma anser sig ha möjlighet att studera med studiemedel. Vi vet att studielån avhåller många yrkesverksamma från att studera. En fördubblad bidragsdel i studiemedelssystemet är den viktigaste åtgärden för att stimulera fler att satsa på utbildning under yrkeslivet. Även fribeloppet behöver höjas för att yrkesverksamma tjänstemän ska kunna kombinera deltidsstudier med deltidsarbete utan att studiemedlet reduceras. Dessutom behöver ålders- och terminsbegränsningarna skjutas uppåt. I dag står många utan möjlighet att ta studiemedel trots lång tid kvar i arbetslivet.
Parterna har inom ramen för omställningsförhandlingarna diskuterat ett förslag till en kompetensstiftelse. En förutsättning för att en sådan ska fungera är att staten deltar med finansiering. Unionen anser att regeringen måste prioritera denna fråga och bjuda in till samtal.
2. Högskoleutbudet behöver bli mer relevant och tillgängligt för yrkesverksamma. Ofta gör behoven av flexibilitet att nätbaserad undervisning är den enda möjligheten. Samtidigt har antalet i distansutbildning minskat med 13 procent från 2011 till 2013. Här krävs satsningar.
Det räcker inte längre att utbilda sig en gång under arbetslivet.
3. Validering av reell kompetens behöver bli ett naturligt inslag i den högre utbildningen. Det är nödvändigt att den kompetens som förvärvats i arbetslivet kan valideras för att både ta sig in på och förkorta en högskoleutbildning. Det gör kompetensutveckling och kompetensförsörjning mer effektiv. Rättigheterna har nu funnits i högskoleförordningen 10-20 år utan att utvecklas till mer än en möjlighet i teorin. En viktig orsak är att dagens system enbart innebär kostnader för lärosätets egen ekonomi. Unionen välkomnar att regeringen avser att införa ett nationellt system för validering. Det krävs dock flera reformer, inte minst när det gäller resurstilldelningen. Den pågående valideringsutredningen bör därför få tilläggsdirektiv som ger mandat att föreslå lösningar av finansieringen.
Det räcker inte längre att utbilda sig en gång under arbetslivet. Med effekterna av digitaliseringen kommer kompetenskraven på arbetsmarknaden att förändras i allt snabbare takt. De offentliga systemen behöver anpassas efter denna nya verklighet. Detta är frågor som inte kan vänta för Unionens medlemmar.