Vem har tid att punktbevaka femåringar? En 5-årig pojke som rymde från ett HVB-hem i Hagfors förra sommaren, hittades senare drunknad i Uvån. Två anställda står nu åtalade för pojkens död. Foto: Joachim Lagercrantz/TT

Debatt Vem har tid att punktbevaka femåringar?

I veckan inleddes rättegången mot två före detta medarbetare på ett nedlagt HVB-hem. På hemmet i Hagfors fanns tre barn som skulle "punktmarkeras" av de två medarbetare som var i tjänst. Och så fanns där ytterligare fem barn, skriver Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.
12 okt 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
2
+1
2

I veckan inleddes rättegången mot två före detta medarbetare på ett nedlagt HVB-hem; ett ’hem för vård och boende’ som verkar ha gett vare sig hemkänsla, vård eller god boendemiljö för John Walter. Han gick nämligen, fem år gammal, ut genom dörren därifrån strax före klockan sju och hittades drunknad ett par timmar senare. Två medarbetarnas ansvar för hans död prövas nu av rätten. Men är det rätt personer som ställs till svars?

Kvalitetsbristerna på HVB-hemmet var kända sedan tidigare. Företagets egen Lex Sarah-utredning, som genomfördes efter att John Walter dog, är en lång lista med problem som företaget hade kunnat åtgärda: Man tog emot barn utan att bedöma hur de skulle gå ihop med andra barns behov. Upprepade IVO-anmärkningar. Åtgärder efter internkontroll av kvalitetsavdelningen 2019 har ej säkerställts. Bristande samordning och uppföljning av huvudman. Brister i kompetens. Brist i den fysiska miljön. Brister i tillsynen.

Platea ägs av Humana BU Holding AB, som ägs av INOM – Innovativ Omsorg i Norden AB, som ägs av Humana Holding AB, som ägs av Humana Group AB, som ägs av Humana Group Holding AB, som ägs av Humana AB. Är det rätt personer som ställs till svars?

Resultatet blev en vardag som nu rullas upp i rätten och i media. Åklagaren inledde i sin sakframställan med en beskrivning av de detaljerade rutiner som var på plats för att skydda John Walter. Det skulle finnas en pärm som alla medarbetare skulle läsa i, information i datorn, anslag på tavlan, veckobrev. Det påmindes. ’Följ det som står i pärmarna. Tappa inte uppsikten på barnen. Många barn ska punktmarkeras!’ Att ”punktmarkera” ett barn betyder att ständigt ha det under uppsikt. På hemmet i Hagfors fanns tre barn som skulle ”punktmarkeras” av de två medarbetare som var i tjänst. Och så fanns där ytterligare fem barn.

P4 Värmlands lokalreportrar liverapporterar från rättegången. De skriver om förhöret med en av de åtalade: Åklagaren frågar om personalinformationen. Hon har läst veckobrev, men inte sett John Walters informationspärm eller någon lapp om hans rymningsbenägenhet. Pärmen har hon inte hunnit läsa. ”När finns den tiden?” Den fråga som ställs i rätten är om de två medarbetarna är vållande till John Walters död. Den fråga som alla vi andra, vi som inte ska avkunna någon dom, borde ställa är: När finns tiden för att skydda barn som har för stora behov för vanligt familjeliv? Och vem ska vi ställa till svars för att vi som samhälle inte avsätter den tiden?

HVB-hemmen var den del av välfärden som privatiserades först, snabbast, och som vi kanske talar minst om. Varför är det så?

HVB-hemmet i Hagfors är stängt nu. Det ägdes av Platea AB, som i sin senaste årsredovisning redovisade en vinst på 29 miljoner. Det innebar att 37 procent av intäkterna, som samtliga kommer från kommuner som betalar för att barn med stora omsorgsbehov ska få det, inte användes i verksamheten. Platea ägs av Humana BU Holding AB, som ägs av INOM – Innovativ Omsorg i Norden AB, som ägs av Humana Holding AB, som ägs av Humana Group AB, som ägs av Humana Group Holding AB, som ägs av Humana AB. Är det rätt personer som ställs till svars? Hur ska vi kunna veta det?

Platea-hemmets vinstnivå är provocerande. Det ska inte vara möjligt att tälja guld på utsatta barn. Det är också provocerande att Plateas chef strax därefter befordrades till koncernchef för hela Humana. Det är oerhört provocerande att Humanas kommentar om dödsfallet i sin årsredovisning lyder som följer: ”Den tragiska händelsen i Hagfors i somras där en pojke förolyckades påverkade hela organisationen och påskyndade vidareutvecklingen av vårt kvalitetsarbete generellt samt skärpte uppföljningen av koncernens systematiska kvalitetsarbete.”

Nyheter

Men det räcker inte att stanna vid en kritik av företaget i sig, eller av vinstnivåer i sig. 80 procent av alla HVB-hem är privata idag. Det innebär att 80 procent av ”marknaden” består av företag där kommunen betalar för vård och boende, där företagen får betalt oavsett om de använder pengarna till personal och kompetensutveckling eller om de låter de bli till vinst, där personalen frågar sig när det ska finnas tid till att läsa informationen och där barnen tar hela risken, med sina liv, för om något steg i denna kedja brister.

HVB-hemmen var den del av välfärden som privatiserades först, snabbast, och som vi kanske talar minst om. Varför är det så? Kanske för att det är så oändligt svårt att faktiskt ge god omsorg till de som behöver den allra bäst. Du behöver inte googla länge för att hitta kvalitetsbrister på kommunala och statliga institutioner. Ingen av oss vill tänka på brister, vanvård, övergrepp eller dödsfall – men de inträffar. Kanske gör det att det ligger lite närmare till hands att acceptera att någon annan än det offentliga sköter ruljangsen.

I så fall är det vi alla som ska ställas till svars.

Relaterad läsning

Åsa Plesner
12 okt 2022
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Rainer Nyberg 14 okt 2022:

    Ja, helt riktigt, krämarna måste bort från alla typer av vård, skola och omsorg.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar