Statsvetaren Göran Sundström skrev till DN Debatt förra veckan ett kritiskt inlägg om Arbetsförmedlingens nyligen införda timrapportering för sina medarbetare och menar att det är steg ifrån den tillitsreform som igångsatts av regeringen inom offentlig verksamhet. Faktum är att Arbetsförmedlingen, i och med sin förnyelseresa, har stärkt tilliten inom myndigheten och detaljstyrningen har minskat.
År 2014 inledde Arbetsförmedlingen en förnyelseresa. Vid den tiden och under alliansregeringens styre hade idéerna från New Public Management fått regera fritt. Myndigheten kännetecknades av hård detaljstyrning och kontroll på alla nivåer i organisationen. Alliansregeringen ställde höga krav på återrapportering, som innebar att ledningen sanktionerade mål som vare sig mellanchefer eller arbetsförmedlare hade utrymme att kunna påverka. Det här tärde på både chefer och arbetsförmedlare, som upplevde sig kontrollerade.
Regeringens krav på återrapportering nästintill halverades när Ylva Johansson (S) tillträdde som arbetsmarknadsminister.
Men i och med förnyelseresan har en ny ledningsfilosofi införts genom ett så kallat självledarskap. Det handlar om en tillitsbaserad styrning, med syfte att ge chefer och arbetsförmedlare handlingsutrymme att göra professionella bedömningar och bestämma hur målsättningar ska uppnås. Regeringens krav på återrapportering nästintill halverades när Ylva Johansson (S) tillträdde som arbetsmarknadsminister hösten 2014.
Statskontoret konstaterar att förnyelseresan har inneburit att arbetsförmedlare och chefer upplever att tilliten inom myndigheten har ökat. Dialogen mellan olika nivåer i myndigheten upplevs även ha ökat samtidigt som detaljstyrningen har minskat. Statskontoret konstaterar att 61 procent av arbetsförmedlarna upplever sig ha handlingsutrymme att använda sin kompetens och erfarenhet i arbetet med arbetssökande. Endast 14 procent svarar att de inte har det.
Systemet kan uppfattas som ett kontrollverktyg för ledningen.
Nu ställs inte längre krav på att arbetsförmedlare vid varje kontakt med de arbetssökande ska ge jobbförslag eller krav på hur frekvent uppföljningar ska göras. För oss som jobbar i verksamheten är det mål som saknar förankring i hur det operativa arbetet fungerar med den tunga arbetsbörda som arbetsförmedlarrollen innebär, där handlingsutrymmet är viktigt.
Tidrapporteringssystemet Tajma som infördes i oktober, och som i sig inte är någon nyhet inom svenska myndigheter, riskerar att minska tilliten inom Arbetsförmedlingen. Systemet kan uppfattas som ett kontrollverktyg för ledningen. För den fortsatta utvecklingen är det därför viktigt:
1. Hur verktyget kommer användas. I dag görs mätningar både på grupp- och individnivå. Det är viktigt att uppföljningarna av mätningarna inte görs alltför frekvent, framförallt på individnivå, då det annars finns en uppenbar risk för ökad stress hos arbetsförmedlare.
2. Att ledningen sätter rimliga mål. Som ovan nämnts innebar den förra styrningen av myndigheten att mål som inte var rimliga uppsattes och tärde på både chefer och arbetsförmedlare. Lyhördhet från ledningen är viktigt.
3. Hur regeringens krav på återrapportering utvecklas. Regeringens styrning av Arbetsförmedlingen påverkar hur myndighetsstyrningen utformas. De senaste två åren har antalet uppdrag för krav på återrapportering ökat och Ylva Johansson har stärkt resultatstyrningen samtidigt som regeringen har kraftigt underfinansierat myndigheten som lider av hög sjukfrånvaro.
Ett alltför stort fokus på resultat kan göra det svårare att balansera självledarskapet, vilket Statskontoret lyfter fram i sin rapport, och det vore tråkigt om de positiva röster som hörts från EU-kommissionen om just den nya ledningsfilosofin och självledarskapet skulle tonas ut.