Under de senaste tio åren har sjukskrivningarna mer än fördubblats bland privata tjänstemän och den psykiska ohälsan är den vanligaste orsaken. På hela arbetsmarknaden har den ökat med 55 procent under samma period. Det visar sjukskrivningsstatistik från Försäkringskassan som Unionen sammanställt.
Under de senaste tio åren har sjukskrivningarna mer än fördubblats bland privata tjänstemän.
Tyvärr ser inte trenden ut att mattas av. Även Folkhälsomyndighetens statistik över vuxnas psykiska hälsa visar samma sorgsna siffror. År 2018 uppgav 16 procent av befolkningen mellan 16 till 84 år att de kände sig stressade. Kvinnor var mer stressade än män och unga mer stressade än äldre. Allra mest stressade var kvinnor i åldern 16–29 år där 35 procent angav stress. En ökning med 6 procentenheter sedan en mätning två år tidigare.
Därför är det avgörande att vi jobbar för att sänka sjuktalen och minska den psykiska ohälsan. Inte minst på arbetsplatsen.
I en ny undersökning om arbetsmiljön som Unionens arbetsmiljöombud har svarat på, uppgav drygt 70 procent att stress och arbetsbelastning är en av de mest angelägna frågorna att arbeta med på arbetsplatsen. Av dessa menar sju av tio att hög arbetsbelastning är den viktigaste orsaken till hög stress på arbetsplatsen. Fyra av tio anser att otydlighet gällande ansvar, mandat och befogenheter är en källa till stress och lika många anser att bristande ledarskap orsakar stress på jobbet. Förväntningar på ständig nåbarhet uppgav drygt var tredje arbetsmiljöombud som en orsak till att arbetskollegorna blir stressade på jobbet.
Förväntningar på ständig nåbarhet uppgav drygt var tredje arbetsmiljöombud som en orsak till att arbetskollegorna blir stressade på jobbet.
Det är tydligt att många upplever en allt för stor arbetsbelastning. Det är även tydligt att det finns mycket att göra kopplat till ledarskap och tydlighet vad gäller ansvar och mandat för att komma tillrätta med stressen.
Lyckligtvis finns det åtgärder att vidta för att minska stressen på jobbet:
· Chefen ska säkerställa att arbetsbelastningen är rimlig och inte leder till ohälsa. Konkret kan det innebära att chefen måste tydliggöra prioriteringsordningen, att arbetstagaren får varierande arbetsuppgifter, att chefen ser över arbetssättet och att det finns tid för återhämtning. Arbetsgivaren ska också se till att medarbetaren vet vem denne kan vända sig till om man behöver hjälp eller stöd för att utföra arbetet.
· Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Exempelvis kan målen vara att förbättra kommunikationen, ledarskapet, samarbete eller inflytande på arbetsplatsen.
· Som medarbetare kan man medverka till att minska stressen genom att påtala för arbetsgivaren att det är den som ansvarar för arbetsmiljön. Man kan vara tydlig och be chefen om vad som ska prioriteras när det är för mycket på jobbet. Man bör samtidigt vända sig till den lokala fackklubben för stöd och hjälp.
Det är hög tid att fler arbetsplatser, arbetsgivare och chefer tar ett större ansvar för att komma tillrätta med stress på jobbet. På så sätt kanske vi på framtida Internationella dagar för psykisk hälsa kan fira att den dystra trenden äntligen har vänt.