Harvey Weinsteins och Martin Timells beteenden var kända för dem som jobbade nära dem. Om Harvey Weinsteins övergrepp skämtades det till och med av konferencieren på en Oscarsgala. En fascinerande aspekt på debatten om sexuella kränkningar under hashtaggen Metoo är därmed hur systematiska kränkningar och övergrepp kan fortgå på en arbetsplats under flera år. Hur de normaliseras och hur förövarna hålls om ryggen, inte av en utan av många. Det är inte förrän händelsen lyfts fram i ljuset, när den som har makten tappar ansiktet offentligt och människor utanför arbetsplatsen förfäras över situationen, som det även går upp för folket nära förövaren hur absurt det är att trakasserierna har kunnat fortgå. Först när trollet kommer ut i ljuset spricker det. Hur är det möjligt?
Normaliseringsprocesser har det skrivits spaltmeter om, vi människor kan vänja oss vid det mest avskyvärda om vi långsamt vaggas in i att det är normalt eller oundvikligt. När personer i maktposition ignorerar eller deltar i kränkande skämt och jargonger kan en arbetsplatskultur smyga fram där allt grövre kränkningar accepteras. Människor skulle reagera kraftfullt mot sexism, rasism, trans- och homofobi om de inte vore vana att möta det. Det är därför vi måste agera redan från början. För att sexuella trakasserier inte ska sopas under mattan på en arbetsplats måste det finnas ett aktivt arbete för att synliggöra de normer som leder till att trakasserier uppkommer.
Från och med 1 januari 2017 finns dessutom ett krav på att arbetsgivare ska ha aktiva åtgärder för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, som en del av diskrimineringslagstiftningen.
Att acceptera ett till synes harmlöst skämt kan leda till en jargong där vi tappar kompassen.
På en arbetsplats där det har smugit sig in och jargongen accepteras kan det till och med bli svårt att uppfatta tafsningar och fysiska övergrepp som allvarliga. Det finns ett antal steg mellan ett sexistiskt skämt och en fysisk kränkning, men det är en del av samma struktur. Om ett skämt slipper undan motreaktioner, kommer det ett grövre och så vidare tills vi inte reagerar på de mest avskyvärda kränkningar och övergrepp. Det är därför något som ter sig som självklart eller oundvikligt på arbetsplatsen plötsligt kan te sig helt absurt när det lyfts ur sin kontext till allmän beskådan.
David Flato och Maria Hulth föreläser om normer och jämställdhet.
Visst kan vi förfäras över att folk inte har reagerat, att utredningar läggs ner och att förövare har hållits bakom ryggen, men vi kan också försöka förstå varför och hitta metoder så att vi inte hamnar där igen. Att acceptera ett till synes harmlöst skämt kan leda till en jargong där vi tappar kompassen. Därför tror vi att kunskap kring hur normer skapas och hur en sexistisk arbetsmiljö växer fram kan hjälpa oss att sätta ner foten.
Här är fem tips som enligt vår erfarenhet kan hjälpa till att motverka en osund kultur.
· Reagera alltid mot kränkande skämt och kommentarer.
· Hamna inte i försvar om någon ber dig sluta/backa.
· Agera inkluderande och undvik stereotypa generaliseringar.
· Utgå ifrån att alla medarbetare är olika och demokratisera arbetsplatsen.
· Om det behövs, ta hjälp av externa experter på jämställdhet och normkritik.