Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet.
Många upplever att tempot i arbetslivet har ökat och i stor utsträckning är det kvinnor som drabbas av den stressrelaterade ohälsan. Det har samtidigt blivit vanligare att stress och press i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, istället för en fråga om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Organisatoriska eller sociala faktorer ligger nu bakom var tredje arbetsskadeanmälan och är den vanligaste orsaken till anmälan om arbetssjukdom bland kvinnor. Sedan 2010 har dessa anmälningar ökat med drygt 70 procent parallellt med att sjukfrånvaron stigit kontinuerligt. Under den moderatledda regeringens sista mandatperiod ökade kostnaderna för sjukpenningen kraftigt. Elisabeth Svantesson beskriver en del av utmaningarna på ett bra sätt, men tyvärr finns det ingen koppling mellan problembeskrivningen och den politik som hon genomförde i regeringsställning.
”Regeringen föreslår en rejäl förstärkning av resurserna inom arbetsmiljöpolitiken”
I ett läge där satsningar på en bättre arbetsmiljö behövdes mer än någonsin genomförde den gamla regeringen en systematisk nedrustning av arbetsmiljöarbetet. För att vända den negativa utvecklingen kraftsamlar regeringen nu och föreslår en rejäl förstärkning av resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden. Det stämmer helt enkelt inte som Elisabeth Svantesson påstår att hennes budgetförslag innebär mer resurser till Arbetsmiljöverket. Satsningarna måste bedömas som en helhet. Jämfört med Moderaternas budgetförslag blir nettoeffekten av regeringens satsningar att Arbetsmiljöverket får 55 miljoner kronor mer redan under 2016 och 135 miljoner kronor mer under perioden 2017-19. En konkret skillnad som dessa ökade resurser innebär är att Arbetsmiljöverket har kunnat rekrytera 60 nya inspektörer.
För att ge arbetsmiljöarbetet en långsiktig inriktning tas nu även en nationell arbetsmiljöstrategi fram i samråd med arbetsmarknadens parter som bland annat kommer innehålla konkreta åtgärder inom områdena hållbart arbetsliv och psykosocial arbetsmiljö. De nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket har antagit kommer också bli ett viktigt verktyg för att förebygga den psykosociala ohälsan. Jag bedömer att det finns en stor vilja och ett genuint engagemang bland arbetsmarknadens parter för att ta sig an de utmaningar som finns inom arbetsmiljöområdet. En fortsatt nära dialog mellan parterna och regeringen om hur politiken kan utvecklas och vilka insatser som behövs kommer därför vara en viktig prioritering för mig.
Jag välkomnar att Elisabeth Svantesson ser problemen med den psykiska ohälsan och dess koppling till arbetslivet. Beskrivningen av Moderaternas ambitioner på detta område förpliktar dock och återspeglas tyvärr inte alls i det budgetförslag man lagt på riksdagens bord.