Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”BBC skulle inte sätta press på det sätt som SVT gör” BBC Television Centre, i London (AP Photo/Kirsty Wigglesworth)

”BBC skulle inte sätta press på det sätt som SVT gör”

Brittiska public servicebolaget BBC skulle aldrig pressa en kvinnlig programledare som vill vara föräldraledig på det sätt som SVT pressat Lina Thomsgård. Det skulle verkligen se illa ut och vara etiskt fel, säger Robert Freeman, nu frilansjournalist efter många år på BBC.
Carl von Scheele
29 mar 2019

När Lina Thomsgård i podcasten Värvet berättade om hur illa hennes föräldraledighet hade hanterats av Sveriges Television följde en våg av kritik från frilansare som hade erfarenhet av liknade tuff behandling. Bland dem Jessika Gedin och Daniel Sjölin.

Det är inte bara den förre programledare för Kobra som pressats henne att välja mellan sitt program och föräldraledighet.

Den brittiska journalisten Robert Freeman har många års erfarenhet från brittiska BBC, som av många svenskar i mediebranschen ses som en modell för public service i tv och radio.

För en brittisk frilansare gäller samma rättsliga status under den perioden som avtalet med arbetsgivaren gäller.

Han känner inte till någon liknande händelse som den Lina Thomsgård eller Daniel Sjölin beskriver.

– BBC skulle inte sätta press på det sättet. Programledaren skulle säkerligen ersättas under föräldrafrånvaron, men sen, nej, det skulle med säkerhet uppfattas som väldigt illa, säger Robert Freeman.

Robert Freeman har långvarig erfarenhet av journalistik på brittiska BBC. Foto: Singapore Media Academy Master class med Robert Freeman på Youtube

Hög kvalitet och ett rikt programutbud har präglat den brittiska mediejätten. Samtidigt har politikerna utsatt bolaget för kraftiga besparingar som gått hårt åt personalen, med stora nedskärningar.

Robert Freeman var under många år tillsvidareanställd inom nyhetsdivisionen och har som frilans fortsatt med uppdrag för den.

– På BBC var jag också i under en tid i en arbetsledande position. När du får barn är det en väldigt stor förändring i livet. Då kan du som arbetsgivare inte lägga mer stress på de nyblivna föräldrarna och ta upp ett eventuellt byte av jobb. Nej, det är inget som en arbetsgivare med god etik gör.

Robert Freeman understryker att hot om att lägga ner program när någon får barn eller säga upp den personen skulle vara olagligt när det gäller tillsvidareanställda. I Storbritannien kan ett par sammanlagt ta föräldraledighet i upp till 52 veckor, men med andra ekonomiska förutsättningar än i Sverige.

– Om någon får ett sådant hot blir det förmodligen ett väldigt tydligt fall där en arbetsgivare anses konstruera en uppsägning, enligt min bedömning. I vårt land är det olagligt att säga upp eller avsluta någons anställning när de är föräldralediga.

För en brittisk frilansare gäller samma rättsliga status under den perioden som avtalet med arbetsgivaren gäller, konstaterar Robert Freeman.

Inom nyhetsjournalistiken på BBC, som är Freemans området, är det inte lika vanligt med korta kontrakt som i andra produktioner.

I säsongsbetonade program kan kontrakten vara så pass korta som 3 månader. Många frilansare pusslar och har flera korta kontrakt löpande samtidigt. Under deltagande i en produktion kan det samtidigt jobba med förberedelserna av en kommande teveshow.

– Som frilansare måste du har många bollar i luften. Ingen gör längre karriär på ett enda område. Numera kanske du jobbar i en tv-produktion i kombination med att vara skrivande journalist och undervisa.

Själv trivs han med den större flexibiliteten som frilansaren har.

– Ja, jag tycker om den, även om jag tjänar något mindre än tidigare och måste vara noga med mina pensionsavsättningar.

Journalistförbundet har startat lönejämförelse

I Storbritannien har det brittiska journalistförbundet, National Union of Journalists, där Robert Freeman är medlem, startat en databas med fakta om hur olika mediebolag arvoderar frilansare. Där kan man se vilka som betalar under marknadsmässiga arvoden.

Den svenska debatten

Debatten i Sverige tog fart efter att Kobras tidigare programledare Lina Thomsgård berättat i podden Värvet om hur SVT satt press på henne och ville att hon skulle välja mellan programledarrollen och ordentlig föräldraledighet.

Inslaget följdes upp i en debattartikel av Babels tidigare programledare Daniel Sjölin, som menar att hans två första föräldraledigheter manipulerades bort av SVT-chefer.

I ett tredje steg skrev ett 30-tal kulturmedarbetare med Babels nuvarande programledare Jessika Gedin i spetsen en debattartikel. Den tog upp de kvalitetsförluster som görs när frilansare aldrig blir fast anställda och hur en dålig personalpolitik sprider tystnadskultur och får frilansare att tveka om de ska bilda familj.

I ett svar på SVT:s sajt ”Vi på tv” hävdar HR-direktör Sabina Rasiwala att de många korta anställningsformerna är samhällsnyttiga. ”På det här sättet bidrar vi till en rörlig arbetsmarknad utanför SVT, såväl som att vi skapar intern flexibilitet”, skriver Rasiwala.

Hon förklarar att en frilans som är föräldraledig inte kan garanteras ett nytt kontrakt när barnen är större eftersom programverksamheten planeras i intervaller på 18 månader.

” Vi väljer inte bort kandidater baserat på familjesituation men när det gäller frilanskontrakt söker vi efter personer som har möjlighet att arbeta under hela kontraktsperioden,” skriver Rasiwala.

+ Expandera

– En av anledningarna till att ha fackförbund är att de kan föra en diskussion om vilka arbetsgivare som är bra och dåliga.

Till databasen rapporterar medlemmarna vad mediebolagen erbjuder i arvoden.

– Du kan gå in där och kontrollera att du inte blir lurad, men frilansare talar också med varandra och byter information om vilka arbetsgivare som det inte är värt att ta uppdrag för.

Robert Freeman betonar hur viktigt det är med öppenhet i lönefrågor, eftersom arbetsgivarna inte är det.

Jämställdhetsdebatt på BBC

Men även BBC har hamnat i fokus för en jämställdhetsdebatt.

För två år sedan publicerade över 40 framstående kvinnliga producenter och programledare ett upprop mot ojämlika löner på BBC. Den bäst betalda manliga presentatören hade närmare 25 miljoner kronor i årslön, medan den bäst betalda kvinnan stannade på sex miljoner.

Det blev starten på en debatt och kamp som pågår än. När kvinnor betalas lägre än män för samma arbete är det inte bara diskriminerande utan också olagligt på de brittiska öarna.

News

Den tidigare chefen för BBC:s Kinabevakning, Carrie Gracie, tog förra årets strid om sin lön och vann efter att ha avgått från sin post. Hon hade betydligt lägre betalt än de manliga cheferna för Amerika och Mellersta Östern. Det handlade om upp till 1,5 miljoner kronor i mindre årslön.

Hon förklarade att den summa som betalades till henne retroaktivt skulle doneras till intresseorganisation, Fawcett Society, som kämpar för jämställda löner. De skulle sätta upp en fond som hjälper kvinnor att rättsligt driva fall av lönediskriminering.

– Carrie Gracie är en mycket principfast person. Därför var det viktigt för henne. Men hon är också en extremt talangfull journalist, som BBC har fortsatt att anlita efter den här uppgörelsen, berättar Robert Freeman.

Carl von Scheele
29 mar 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.