Akavia: Släpp siffermålen – civilanställda behövs också inom Polisen Polisen i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT

Akavia: Släpp siffermålen – civilanställda behövs också inom Polisen

Anställda inom polisen Fackförbundet Akavia vill att Polismyndigheten måste ändra sitt förhållningssätt till hur många civilanställda som behövs. De anser att polisen borde släppa sitt fokus på siffermålen att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. En anledning uppges vara att det är viktigt att kunna möta en mer komplex brottslighet.
4 maj 2021

Personalomsättningen bland civilanställda akademiker är ofta högre än bland poliser vid Polismyndigheten. I en ny rapport med titeln “Inte bara blåljus – Akademiker inom polismyndigheten” som gjorts av Fackförbundet Akavia tillsammans med Saco-S föreningen vid Polisen, säger tre av fyra akademiker att de vill byta jobb.

Det har tidigare skrivits en hel del om att många poliser har valt att sluta, men också civilanställda lämnar sina jobb. Det visar den nya rapport från Akavia.

Polismyndigheten menar att man har nått gränsen för antalet civilanställda inom myndigheten. Men att sätta en gräns är helt fel väg att gå

Tre av fyra civilanställda vill byta jobb

I rapporten har ett antal medlemmar i Saco-S-föreningen vid polisen svarat på frågor. De flesta trivs på Polismyndigheten, men en av tio uppger att de inte gör det. Tre av fyra uppger att de vill byta jobb och anledningarna till detta är framförallt löneutvecklingen, att karriärmöjligheterna inom myndigheten är för dåliga och att man inte upplever att ens kompetens som anställd utnyttjas tillräckligt.

Fakta rapporten

En enkät har skickats till 2930 medlemmar i Saco-S-föreningen vid polisen under våren 2021. Svarsfrekvensen var 53 procent. Bland akademikerna som inte trivs är det 22 procent som uppger ledarskapet som orsak. Därefter kommer löneutveckling (16 procent), dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter (13 procent) samt den interna kulturen (12 procent).Sex av tio svarar nej på frågan om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation.

15 procent av medlemmarna som besvarat enkäten att de utsatts för mobbning eller annan kränkande särbehandling under det senaste året. Siffran är något högre för kvinnor (16 procent) jämfört med män (10 procent). Av dessa svarar var tionde medlem att det sker ofta.

27 procent anser att deras kompetens inte tas tillvara på fullt ut.

+ Expandera

– Polismyndigheten menar att man har nått gränsen för antalet civilanställda inom myndigheten. Men att sätta en gräns är helt fel väg att gå. Myndigheten bör i stället se till den kompetens och specialisering som akademiker kan bidra med, och dessutom i högre grad ta vara på den kunskap som akademiker tillför i det brottsutredande uppdraget, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.

Anna Owens, ordförande Saco-S vid Polismyndigheten och Anna Nizelius, sakkunnig på Akavia.

Anna Owens är ordförande för Saco-S-föreningen på polisen. Hon säger att de främsta anledningarna till att man inte trivs är missnöje med ledarskapet, löneutvecklingen och dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter.

– Detta är allvarligt. Som Sveriges största statliga myndighet måste Polismyndigheten vara en attraktiv arbetsgivare för samtliga medarbetare, säger Anna Owens.

Nyheter

Nu anser Akavia och Saco-S att polisen borde släppa sitt fokus på siffermålen att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. En anledning uppges vara att det är viktigt att kunna möta en mer komplex brottslighet.

– Man måste jobba strategiskt och ha blicken ställd många år framåt i tiden och inte stirra på målet om 10 000 fler anställda och fördelningen 30-70. Utan se till vad som behövs på sikt, säger Anna Nitzelius.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Foto: Peter Jönsson.

 

Det är en rimlig fördelning med tanke på att poliser ska bemanna ingripandeverksamhet, utredningsarbete och många andra tjänster där polisiär kompetens är viktig

På frågan om hur Polisförbundet ställer sig till Akavias krav om att siffermålen på 70 procent poliser och 30 procent civila borde slopas, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz:

– Det är en rimlig fördelning med tanke på att poliser ska bemanna ingripandeverksamhet, utredningsarbete och många andra tjänster där polisiär kompetens är viktig.

Däremot menar hon att Polismyndigheten självklart behöver civilanställda som kompletterar den polisiära kunskapen.

– En specialist i exempelvis systemvetenskap, juridik eller kriminologi har viktiga kunskaper som kan bidra till att utreda eller förhindra brott. Samtidigt är den polisiära kompetensen med den gedigna utbildningen i ryggen ovärderlig i utredningsarbetet, säger Lena Nitz och tillägger:

– Polismyndigheten har ett viktig jobb att göra framöver för att bli en arbetsgivare som attraherar rätt kompetens, både vad gäller poliser och civilanställda.

 

4 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan